Depression är en allvarlig men välbehandlingsbar sjukdom. Den ska inte förväxlas med vanlig sorgsenhet eller en tillfällig nedstämdhet. Depression påverkar en persons förmåga att klara av vardagliga sysslor och försämrar livskvaliteten på ett djuptgående sätt. Enligt American Academy of Family Physicians svarar två tredjedelar av patienterna med depression på enbart medicinering, men vissa patienter har kvarstående symtom eller drabbas av återfall och behöver därför ytterligare behandling. Enligt det amerikanska institutet National Institute of Mental Health är kognitiv beteendeterapi en effektiv behandlingsmetod mot depression.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en psykologisk behandlingsform som angriper en persons problem genom att först bearbeta felaktiga tankar och tankemönster, vilket i sin tur påverkar personens humör, syn på livet och beteende. Terapeuten hjälper först patienten att identifiera vilka tankemönster, så kallade automatiska tankar, som är negativa och missvisande. Därefter lär sig patienten att ersätta dessa automatiska tankar med mer korrekta, realistiska och positiva tankar.
Det är en vanlig uppfattning att kognitiv beteendeterapi är en relativt ny behandlingsmetod, men KBT går faktiskt tillbaka till början av 1960-talet, med publiceringen av Albert Ellis bok Reason and Emotion in Psychotherapy och Aaron Becks The Self Concept in Depression. Under 1970-talet började allt fler psykologer skriva om de kognitiva aspekterna av depression, och ur denna forskning växte den kognitiva terapins roll inom depressionsbehandling fram och blev allt mer utbredd.
Under de första veckorna hjälper terapeuten patienten att hantera det felaktiga tänkande som påverkar humör och beteende, innan arbetet går vidare till den beteendeinriktade delen. När nya tankemönster har etablerats hjälper terapeuten sedan patienten att planera in behagliga aktiviteter som ger positiv förstärkning. Detta bidrar till att motverka den passivitet och tröghet som en person med depression ofta upplever. De positiva upplevelserna hjälper patienten att minska sina negativa tankemönster och därmed åstadkomma mer varaktiga beteendeförändringar.
Kognitiv terapi skiljer sig från många andra terapiformer genom att den inte är utformad som en öppen process utan har konkreta mål som ska uppnås – mål som fastställs gemensamt av terapeut och patient. En generell tidsplan innebär att patienten träffar terapeuten en gång i veckan, såvida patienten inte befinner sig i akut kris, och att en tydlig förbättring brukar ses efter sex till tio sessioner. Vid en djup eller behandlingsresistent depression kan det dock krävas upp emot 20 sessioner eller fler.
Den största fördelen med kognitiv terapi respektive kognitiv beteendeterapi är att metoden är mycket effektiv vid behandling av depression, inklusive behandlingsresistent depression. För patienter som inte kan eller föredrar att inte använda läkemedel är kognitiv terapi ett utmärkt alternativ. Dessutom medför terapi inte de fysiska biverkningsrisker som medicinering kan innebära.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online