Hur vet jag om jag lider av depression? Symtom, riskfaktorer och när du ska söka hjälp

Enligt Mayo Clinic lider cirka 12 miljoner vuxna i USA av depression under ett och samma år. Denna psykiska sjukdom drabbar människor oavsett ekonomisk status, etnicitet, kön eller ålder. Eftersom depression tenderar att förvärras med tiden är tidig upptäckt och behandling avgörande.

Vanliga symtom på depression

Depression kan visa sig på många olika sätt. Vissa personer upplever bara några få symtom, medan andra drabbas av flera samtidigt. Vanliga tecken inkluderar:

• Känslor av värdelöshet, hopplöshet eller ihållande sorg
• Sömnlöshet eller att sova alldeles för mycket
• Irritabilitet och rastlöshet
• Förlorat intresse för vardagsaktiviteter och hobbyer
• Frekventa gråtattackar och trötthet
• En allmän känsla av eländighet utan att kunna sätta ord på varför
• Suicidtankar, social isolering och ångest

Olika typer av depression

Diagnostiska manualen DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) skiljer på flera former av depression:

• Svår depression (major depression): Kraftiga symtom under större delen av dagen i minst två veckors tid.
• Dystymi: Ett deprimerat sinnestillstånd som varar i minst två år.
• Bipolär sjukdom: Perioder som alternerar mellan mani och depression.
• Depression under och efter graviditet: Vissa kvinnor utvecklar depression under graviditeten eller efter förlossningen (postpartumdepression).
• Säsongsbunden affektiv störning: Depressiva symtom som framför allt uppstår under höst- och vintermånaderna.

Riskfaktorer

Vissa faktorer kan öka risken att utveckla depression. Enligt Mayo Clinic kan du vara mer utsatt om:

• Närstående har lidit av depression eller begått självmord
• Du nyligen har fött barn
• Du missbrukar droger eller alkohol
• Du länge använt läkemedel som sömntabletter, preventivpillerar eller blodtrycksmediciner
• Du har en allvarlig sjukdom, exempelvis hiv, hjärtsjukdom eller cancer
• Du har personlighetsdrag som låg självkänsla
• Du har upplevt traumatiska händelser, som dödsfall i familjen

Statistiskt sett diagnosticeras kvinnor dubbelt så ofta som män med depression.

När ska du söka hjälp?

Det är helt normalt att må dåligt tillfälligt på grund av ekonomiska problem, förlusten av en närstående, relationsbesvär eller stress på jobbet. Sådana känslor brukar dock gå över inom kort och inte påverka din förmåga att fungera i vardagen.

Söker du hjälp om du känt dig nedstämd i veckor, månader eller till och med år, eller om dina bekymmer stör ditt dagliga liv. Depression är ingenting du bara kan "skaka av dig" – det är en sjukdom som kräver behandling.

Tveka inte att vända dig till en familjemedlem, vän, kurator, psykolog eller någon annan du litar på, särskilt om du har suicidtankar. Det finns även kriscentrum och telefonjourer som kan erbjuda stöd dygnet runt.

Behandlingsmöjligheter

Ibland kan depressionsliknande symtom bero på ett annat tillstånd, exempelvis bipolär sjukdom eller säsongsbunden affektiv störning. Det är därför viktigt att bli utredd av en psykiatrisk specialist för att få rätt diagnos och bästa möjliga behandling.

De vanligaste behandlingsformerna är antidepressiva läkemedel samt kognitiv beteendeterapi (KBT) eller annan psykoterapi. Många patienter svarar bra på en kombination av båda. Beroende på hur svår depressionen är kan läkaren också rekommendera andra behandlingsformer.

Prognos

Depression är den ledande orsaken till självmord, men de flesta som söker hjälp återhämtar sig. Sjukdomen kan pågå allt från sex månader till flera år, så fortsätt hålla kontakten med din läkare och terapeut även efter att du börjat må bättre. Ibland krävs underhållsbehandling för att förhindra att depressionen kommer tillbaka.