Effexor eller Paxil mot depression – vad är skillnaden?

Paxil (paroxetin) och Effexor (venlafaxin) är två receptbelagda antidepressiva läkemedel som båda kan användas vid behandling av depression. Även om de har samma huvudsakliga användningsområde skiljer de sig åt i verkningsmekanism, biverkningsprofil och hur de ska sätta ut. Nedan går vi igenom de viktigaste skillnaderna – men kom ihåg att du alltid bör rådfråga din läkare för att ta reda på vilket läkemedel som kan passa just dig.

Olika verkningsmekanismer

Den största skillnaden mellan de två läkemedlen ligger i hur de påverkar signalsubstanserna i hjärnan:

• Paxil tillhör gruppen selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI). Det verkar genom att öka nivåerna av signalsubstansen serotonin i hjärnan.
• Effexor är en serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI) och ökar både serotonin- och noradrenalinnivåerna.

Eftersom noradrenalin också påverkar energi och koncentration kan vissa patienter uppleva bättre effekt av en SNRI, medan andra tål en SSRI bättre. Vilket alternativ som är mest lämpligt avgörs individuellt tillsammans med behandlande läkare.

Risk för grön starr (glaukom)

Effexor har i ett fåtal fall kopplats till utveckling av grön starr, en ögonsjukdom där trycket inuti ögat ökar och som kan skada synnerven om den inte behandlas. En motsvarande koppling har inte påträffats vid användning av Paxil. Har du tidigare haft ögonproblem eller riskfaktorer för glaukom bör du nämna detta för din läkare innan behandling påbörjas.

Biverkningar

Både Effexor och Paxil kan orsaka ett flertal biverkningar. Vanliga exempel är:

• Sexuell dysfunktion, exempelvis nedsatt lust eller svårighet att nå orgasm
• Torr mun
• Yrsel
• Högt blodtryck (hypertoni), framför allt vid högre doser av Effexor
• Mag- och tarmbesvär, såsom illamående, diarré eller förstoppning

Kontakta din läkare om biverkningarna blir besvärande eller inte avtar med tiden.

Utsättningsbesvär vid avslutad behandling

Båda läkemedlen är förknippade med utsättningsbesvär om behandlingen avslutas plötsligt. Symtomen kan innefatta:

• Svindel och yrsel
• Sömnlöshet
• Känsla av elektriska stötar genom kroppen (så kallade "brain zaps")
• Panikattacker och oro

Därför kräver både Paxil och Effexor att dosen trappas ned gradvis när behandlingen ska avslutas efter en längre tids användning. Gör aldrig uppehäll i medicineringen utan att först rådfråga din läkare.

Andra behandlingsalternativ

Läkemedel är bara en del av behandlingen vid depression. Samtalsterapi, till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT), bör alltid övervägas – antingen som ensam behandling vid lindrigare depression eller i kombination med medicinering. Terapi kan hjälpa dig att utveckla konkreta strategier och verktyg för att hantera depressiva symtom i vardagen. Regelbunden fysisk aktivitet, god sömnhygien och socialt stöd kan dessutom förstärka effekten av behandlingen.

Sammanfattning

Paxil och Effexor är effektiva alternativ vid depression, men de skiljer sig i verkan och biverkningsprofil. Valet mellan dem bör göras tillsammans med din läkare utifrån dina symtom, din sjukdomshistoria och dina eventuella riskfaktorer. Rapportera alltid nya eller besvärande symtom under pågående behandling, och avsluta aldrig medicineringen på egen hand.