Ibland uppstår depression till följd av yttre orsaker som stress, traumatiska händelser eller ens omgivning. Humör och känslor kan dessutom påverkas av årstidsrytmerna. En persons miljö är ofta en betydelsefull faktor bakom depression.
Om något som händer i din närmiljö sammanfaller med en redan befintlig benägenhet att bli deprimerad, kan du riskera att utveckla en depression. Andra miljöfaktorer inkluderar missbruksproblem eller allvarliga hälsoproblem. En genetisk sårbarhet i kombination med miljöstress kan leda till så kallad miljödepression.
En vanlig form av miljödepression är årstidsbunden depression, även känd som SAD (Seasonal Affective Disorder). Lidande av SAD – definierat som depression orsakad av ljusbrist – kan kännas som en förstärkt variant av den klassiska vintertröttheten.
Slutet på en relation är en mycket vanlig orsak till miljödepression. Har du genomgått ett stort hälsoproblem, exempelvis en hjärtinfarkt eller cancer, kan du också vara mer mottaglig. Vid SAD är bristen på ljus den mest uppenbara orsaken. Ärftlighet spelar dessutom in: cirka 70 procent av dem som lider av SAD har en familjemedlem med samma besvär. Låga serotoninnivåer, som är vanliga under vinterhalvåret, kan också bidra till SAD.
Känner du att dina depressiva tendenser har ökat efter en viss händelse i ditt liv – som ett jobbbyte, en förändring i din hälsa eller ekonomiska problem – kan det röra sig om miljödepression. Lättar din depression när våren och sommaren kommer, kan du lida av SAD.
Alla som upplever mer stress än vanligt på grund av en yttre orsak löper risk att utveckla miljödepression.
När det gäller SAD är män tre gånger mindre benägna att drabbas än kvinnor. Äldre löper också större risk, eftersom de ofta vistas mindre i dagsljus än yngre personer. Två till sex procent av alla barn har SAD – intressant nog diagnostiseras ungefär samma andel barn med adhd (uppmärksamhetsstörning).
De flesta former av miljödepression är svåra att förebygga; det är exempelvis svårt att förutse en jobbförlust eller en plötslig relationsförändring. Är du dock medveten om att en miljöfaktor påverkar dig, kan du söka dig till stödgrupper och planera besök hos en legitimerad psykolog eller psykiater.
Lider du av SAD kan det vara klokt att lägga större livsförändringar och projekt under vår- och sommarmånaderna. Det minskar skuldkänslorna när energin tryter under höst och vinter. Planera gärna strukturerade grupaktiviteter, som att gå en kurs – roliga och mindre krävande än socialt umgänge ibland kan vara.
Ljusterapi innebär att du exponeras för bredspektrumljus i 30 minuter upp till tre timmar per dag. Detta stimulerar hjärnan att producera mer serotonin, vilket kan hjälpa till att lyfta depressionen. Försök dessutom att minska sockerintaget. Ett vitamin B-tillskott kan hjälpa till att förbättra humöret, och fiskoljetillskott kan också vara gynnsamt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online