Klinisk depression kännetecknas av nio klassiska symtom som har definierats av American Psychiatric Association (APA). Dessa symtom utgör ofta grunden för en diagnos. En så kallad större depressiv störning diagnostiseras vanligtvis när fem eller fler av symtomen förekommer de flesta dagar under en period av minst två veckor – och minst ett av symtomen måste vara antingen ihållande ledsamhet eller förlust av intresse för aktiviteter.
Två av de nio klassiska symtomen är bestående känslor av ledsamhet eller hopplöshet. Ledsamheten kan ibland även ge fysiska besvär, exempelvis förändrad aptit, vilket i sin tur kan utlösa andra symtom. En ihållande känsla av hopplöshet kan också leda till att intresset för vardagliga aktiviteter successivt minskar.
Obehandlad depression kan leda till både sömnbesvär (insomni) och trötthet. Även om sömnproblemen ofta orsakar tröttheten kan dessa två symtom också uppstå oberoende av varandra. Vissa drabbade sover istället onormalt mycket, vilket också räknas som ett av de nio symtomen.
Känslor av värdelöshet och hopplöshet är ytterligare tydliga tecken på depression. Hopplösheten kan åtföljas av en känsla av hjälplöshet, vilket kan göra att intresset för vardagsaktiviteter försvinner. Många drabbade brottas dessutom med starka skuldkänslor utan någon uppenbar anledning.
Viktförändringen kan innebära både viktuppgång och viktminskning. Ofta utlöses den av ett av de övriga symtomen – exempelvis att man slutar äta på grund av hopplöshet, eller att man använder mat som ett sätt att lyfta sitt humör.
Depression kan göra det svårt att koncentrera sig. Detta kan åtföljas av minnesproblem och svårigheter att fatta beslut, samt störa den normala kognitiva förmågan i vardagen, till exempel på arbetet eller i studierna.
Intresset för aktiviteter som tidigare gav glädje kan minska kraftigt. Detta kan omfatta allt från sexuell lust till matlust och kan påverka relationer negativt. En förlorad matlust kan i sin tur bidra till ett annat klassiskt symtom: viktminskning.
Många personer med depression uppvisar synliga förändringar i sitt rörelsemönster. Det handlar antingen om rastlöshet och inre oro, som gör det svårt att sitta stilla, eller om hämning, där rörelser, tal och tankegångar går märkbart långsammare än vanligt.
I allvarliga fall kan depression innebära återkommande tankar på död, dödlighet eller självmord. Detta symtom är alltid allvarligt och kräver omedelbar professionell hjälp. I akuta situationer ska du kontakta närmaste akutmottagning eller ringa 112.
Personer som upplever något av dessa symtom bör söka hjälp. Ett vanligt första steg är att kontakta din vårdcentral, där läkaren kan göra en första bedömning och vid behov remittera vidare till psykiatrisk vård. Det finns många sätt att behandla depression, men de vanligaste metoderna är samtalsterapi, till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT), samt antidepressiva läkemedel som ökar mängden serotonin i hjärnan och motverkar den kemiska obalans som kan ligga bakom den kliniska depressionen. Med rätt behandling blir prognosen oftast god, och många återfår en bra livskvalitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online