Klimakteriet (menopaus) definieras som den tid då en kvinna inte har haft menstruation under tolv sammanhängande månader eller längre. Den kraftiga minskningen av hormonerna östrogen och progesteron kan leda till sömnlöshet, irritabilitet och nedstämdhet. Många kvinnor upplever också att klimakteriet markerar slutet på ett viktigt skede i livet, vilket i sig kan bidra till känslor av sorg och melankoli.
Hormonella obalanser i hjärnan kan utlösa depression. Även andra biologiska och genetiska faktorer spelar in, exempelvis låga nivåer av signalsubstansen serotonin samt ärftlighet. Depression är en sjukdom som påverkar humöret och som ofta yttrar sig genom ihållande ledsamhet, fysisk trötthet, sömnproblem och perioder av hopplöshet.
Om du misstänker att du lider av depression är det viktigt att kontakta en läkare så snart som möjligt. Med rätt stöd och verktyg kan du bemöta sjukdomen och återfå kontrollen över ditt liv.
Enligt Epigee drabbas cirka 8 till 15 procent av alla kvinnor i klimakteriet av depression. Tillståndet brukar börja under perimenopausen – den fas då hormonproduktionen successivt minskar och kroppen förbereder sig för att menstruationerna ska upphöra helt. Perimenopausen kan pågå från några månader upp till flera år.
De fysiska förändringarna under denna period, såsom oregelbundna menscykler, värmevallningar, vaginal torrhet och sömnsvårigheter, kan ge kvinnan en känsla av att förlora något betydelsefullt. Denna upplevelse kan i sin tur utlösa depression. Om samtidigt andra större livsförändringar inträffar – exempelvis befordran, skilsmässa, uppsägning eller flytt – kan stressen bli överväldigande.
Därtill anses hormonerna östrogen, androgen och progesteron påverka hjärnans humörcentra. När nivåerna av dessa hormoner sjunker blir kvinnan mer mottaglig för depression.
Kvinnor som tidigare har haft humörrelaterade besvär löper högre risk att drabbas av depression under klimakteriet än kvinnor utan tidigare erfarenhet av humörstörningar. Rökning är en annan riskfaktor, eftersom nikotin sänker kvinnans östrogennivå – ett tillstånd som kan framkalla ångest och nedstämdhet.
Även gynekologiska operationer kan öka risken för depression. Detta beror på att kirurgiska ingrepp, särskilt kirurgiskt framkallad menopaus, sänker östrogennivåerna i kroppen.
Östrogenbehandling innebär att en läkare förskriver östrogentillskott för att lyfta patientens humör. American Journal of Obstetrics and Gynecology publicerade en studie där hela 80 procent av de kvinnor som använde orala östrogentillskott visade en tydlig och positiv förändring i sitt mående. För vissa kvinnor kan kombinationen av ett antidepressivt läkemedel och östrogentillskott ge bäst resultat.
Samtalsterapi, eller psykoterapi, där man träffar en utbildad terapeut enskilt, har visat sig vara effektivt för att hantera och minska depression. Terapeuten kan hjälpa kvinnan att identifiera och förändra negativa tankar, känslor och beteenden. Med tiden etableras ett mer positivt mående som gradvis blir en naturlig del av vardagen – även under den krävande period som klimakteriet kan vara.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online