Flödescytometri kombinerar cellbiologi med studiet av ljusvågor. När en ljusstråle träffar en partikel sprids ljuset i två olika riktningar. Spridningsvinklarna mäts, och dessa värden används för att skapa en bild av objekt med en diameter mellan 0,5 och 40 mikrometer. Med flödescytometri kan forskare bedöma flera egenskaper hos biologiska celler, bland annat storlek, granularitet och cellreceptorer, men även biologiska aktiviteter som replikering och syntes av DNA och RNA.
En flödescytometrisk analys börjar med att ett cellprov tas och passeras cell för cell genom en ljusstråle i en cytometer. När cellerna passerar strålen sprids ljuset, och instrumentet mäter de brytningsvinklar som uppstår. Analysen utförs ofta i kombination med ett fluorescensmikroskop, som gör det möjligt att utvärdera cellens beståndsdelar utifrån ljusutsläpp från fluorescerande färgämnen.
Flödeskammarens uppgift är att fungera som en tratt som säkerställer att cellerna leds fram till ljusstrålen i en enda fil. Kammaren är fylld med så kallad höljefluide (sheath fluid), som pressas genom tratten tillsammans med de suspenderade cellerna. Trattens bredd ligger vanligtvis runt 10 mikrometer, och vätskan leds därefter in i en samlingslins som används för att sprida ljuset.
De flesta laboratorier använder en laser som ljuskälla, men även båglampor och LED-lampor förekommer. En båglampa kan inte detektera svagare fluorescens, men den fungerar väl tillsammans med teknik som bygger på starka fluorescerande ämnen, exempelvis vid DNA-analys. Den vanligaste ljuskällan är dock en argonlaser som avger blått ljus med våglängden 488 nanometer.
Flödescytometri används för att analysera en rad tillstånd inom immunologi och infektionsmedicin. Tekniken används bland annat vid diagnostik av HIV, både vid ärftliga och förvärvade former. Den används också för att mäta proliferationsnivåer hos vita blodkroppar vid lymfom och carcinom. Dessutom tillämpas flödescytometri för att utvärdera resultatet hos patienter som genomgått benmärgstransplantation.
Med flödescytometri går det att mäta mängden DNA i cellens kärna. Genom att analysera DNA-innehållet kan den specifika fasen i cellcykeln identifieras. Metoden kan även upptäcka onormala antal kromosomer, vilket hjälper till att identifiera genetiska sjukdomar. DNA-analys med flödescytometri används dessutom för att upptäcka Barretts esofagus, ett tillstånd som kan vara en föregångare till matstrupscancer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online