Det finns ingen metod som helt kan förebygga Downs syndrom, men det finns flera åtgärder som kan minska risken för att få ett barn med tillståndet. Här går vi igenom de viktigaste alternativen för blivande föräldrar.
Kvinnor över 35 års ålder löper en ökad risk att föda ett barn med Downs syndrom. Orsaken är att äggen hos äldre kvinnor i högre grad kan innehålla kromosomavvikelser. Är du över 35 år är det klokt att prata med din läkare om screening under graviditeten.
Har du Downs syndrom i släkten, eller är du över 35 år, kan genetisk rådgivning vara värdefull. En genetisk rådgivare hjälper dig att förstå din individuella risk och går igenom vilka alternativ som finns tillgängliga för just dig.
Flera olika undersökningar kan användas för att screena för Downs syndrom under graviditeten:
Chorionbiopsi (CVS): Utförs mellan graviditetsvecka 10 och 13. Ett litet vävnadsprov tas från moderkakan och analyseras för kromosomavvikelser.
Fostervattensprov: Utförs mellan graviditetsvecka 15 och 20. En liten mängd fostervatten tas ut från livmodern och undersöks.
Ultraljud: Med ultraljud mäts tjockleken på nackvecket (nackskrynkeln) på fostrets hals. Ett förtjockat nackveck kan tyda på ökad risk för Downs syndrom.
Blodprov: Olika blodprover mäter nivåer av vissa hormoner och proteiner i den gravidas blod, exempelvis i det så kallade KUB-provet som kombinerar ultraljud med blodanalys.
PGD är en metod som kan användas för att välja ut embryon utan Downs syndrom. Metoden innebär provrörsbefruktning (IVF) följt av genetisk analys av embryona. Endast embryon utan kromosomavvikelsen återförs därefter till livmodern.
Ingen av dessa metoder kan helt eliminera risken för att få ett barn med Downs syndrom. Däremot kan de bidra till att minska risken och ge blivande föräldrar ökad trygghet och bättre kunskap inför graviditeten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online