Genteknik har revolutionerat diabetesvård och lovar framtida genombrott.
Nuvarande tillämpningar
- Rekombinant humaninsulin: Produceras i E. coli eller jäst sedan 1982; identisk med humaninsulin; ersatte animaliska insulin
- Insulinanaloger: Designade aminosyrasubstitutioner → snabbverkande (lispro, aspart, glulisin) eller långverkande (glargin, detemir, degludec) profiler
- Avancerad leverans: Insulinpumpar, sluten loop "artificiell bukspottkörtel" system med CGM-algoritmer
Nya terapier
- Genterapi: Viral (AAV) eller icke-viral leverans av insulin/transkriptionsfaktorer till hepatocyter eller pankreasprogenitorer för att återställa endogen produktion
- Cellersättning: Stamcellerhärledda betaceller (t.ex. Vertex VX-880) inkapslade eller genmodifierade för immunundvikande
- Xenotransplantation: CRISPR-redigerade gris-islets (knockout av GGTA1, CMAH, β4Gal, + humana transgener) för obegränsad tillgång
- Sjukdomsmodellering: iPSC från patienter med monogen diabetes (MODY, neonatal) för läkemedelsscreening
- Personlig medicin: Farmakogenomik (t.ex. TCF7L2, KCNJ11) vägledande sulfonylurea vs insulin val
De flesta är i kliniska prövningar; rekombinant insulin/analoger är standardvård idag.
