När hjärtat pumpar ut blod i kroppen uppstår ett tryck mot blodkärlens väggar. Hypertoni, eller högt blodtryck, föreligger när detta tryck är högre än normalt. Enligt American Heart Association lever cirka 73 miljoner amerikaner med tillståndet, vilket gör det till ett av de vanligaste hälsoproblemen i världen.
Blodtrycket avgörs av flera samverkande faktorer: hjärtats pumpkapacitet (minutvolym), blodkärlens motstånd, den totala blodvolymen samt hur blodet fördelas till kroppens organ. Sekundära faktorer omfattar nervsystemets aktivitet och inverkan av vissa hormoner, såsom de som reglerar salt- och vätskebalansen.
Eftersom högt blodtryck ofta inte ger några märkbbara symtom kallas det ibland för "den tysta mördaren". Många drabbade vet inte att de har tillståndet förrän det upptäcks vid en hälsokontroll. I mer avancerade skeden kan dock huvudvärk, svettningar, snabb puls, yrsel, andnöd och synrubbningar förekomma. Därför är regelbundna blodtrycksmätningar viktiga för tidig upptäckt.
Primär hypertoni orsakas inte av någon underliggande sjukdom utan utvecklas gradvis över tid. Riskfaktorer inkluderar rökning, stress, övervikt, hög konsumtion av stimulantia som koffein samt ett högt saltintag. Även ärftlighet och ålder spelar roll.
Sekundär hypertoni beror däremot på ett underliggande hälsoproblem, exempelvis åderförkalkning (arterioskleros), binjuresjukdomar eller nedsatt njurfunktion. Behandling av grundsjukdomen kan i dessa fall normalisera blodtrycket.
Blodtrycket anges med två tal: det systoliska trycket (det övre talet), vilket är trycket i kärlen när hjärtat drar ihop sig och slår ut blod, och det diastoliska trycket (det undre talet), vilket är trycket när hjärtat vilar mellan slagen. Ett normalt vuxenblodtryck ligger vanligen runt 120/80 mmHg, medan värden över 140/90 mmHg ofta klassas som hypertoni.
Läkare ordinerar ofta läkemedel för att sänka högt blodtryck, exempelvis blodtryckssänkande tabletter som påverkar blodkärl, hjärta eller vätskebalans. Utöver medicinering rekommenderas vanligtvis livsstilsförändringar som en saltfattig kost, regelbunden fysisk aktivitet, minskad stress samt – i förekommande fall – rökavvänjning. Genom en kombination av medicinering och hälsosamma levnadsvanor kan risken för allvarliga komplikationer, såsom stroke och hjärtinfarkt, minska betydligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online