När kroppens arbetsbelastning ökar – till exempel under fysisk aktivitet – stiger även de arbetande musklernas efterfrågan på syre och näring. För att tillgodose detta behov pumpar hjärtat ut mer blod per minut, ett tillstånd som kallas ökad hjärtminutvolym.
För att kunna pumpa mer blod tvingas hjärtat anstränga sig mer. Den ökade belastningen innebär att trycket vid varje hjärtsammandragning blir högre, vilket i sin tur driver upp blodtrycket.
Samtidigt vidgas blodkärlen i de arbetande musklerna för att släppa fram ett större blodflöde. Denna kärlvidgning minskar motståndet mot blodflödet i kroppen. Även om ett lägre kärlmotstånd i sig skulle verka blodtryckssänkande, är effekten av den ökade hjärtminutvolymen betydligt större. Det är därför blodtrycket totalt sett stiger under ansträngning – framför allt det systoliska trycket, alltså trycket när hjärtat drar ihop sig.
Blodtrycksökningen vid ökad arbetsbelastning beror främst på den ökade hjärtminutvolymen. Det minskade kärlmotståndet motverkar delvis denna ökning, men kan inte helt kompensera för den – resultatet blir ett högre blodtryck när kroppen arbetar hårdare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online