Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD): symptom, orsaker och behandling

Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) är en funktionsstörning i muskeln mellan magsäcken och matstrupen som gör att den inte stänger sig ordentligt. Det gör att magsyra kan tränga upp i matstrupen, där den skadar slemhinnan och orsakar en rad olika besvär och hälsoproblem.

Symptom

Halsbränna är det vanligaste symptomet på GERD. Andra vanliga symtom är bröstsmärta, sura uppstötningar, sväljsvårigheter, illamående och en ihållande hosta. Vissa personer upplever även heshet, svidande i halsen eller en känsla av klump i halsen.

Bidragande faktorer

Läkare är inte helt säkra på vad som orsakar dysfunktionen i nedre esofagussfinktern (LES), men flera faktorer kan öka risken. Möjliga bidragande orsaker är hiatusbråck (diafragmabråck), övervikt, rökning och graviditet. Även viss medicinering och hög alkoholkonsumtion kan spela roll.

Mat att undvika

Även om kosten inte orsakar GERD kan vissa livsmedel förvärra symptomen. Vanliga utlösare är tomater och citrusfrukter, mynta, choklad, koffein, alkohol samt fet och friterad mat. Ett bra tips är att ta bort dessa livsmedel från kosten och därefter introducera dem ett i taget, så att du kan identifiera vilka som irriterar just ditt tillstånd.

Förebyggande åtgärder

Livsstilsförändringar kan göra stor skillnad:

• Gå ner i övervikt om det behövs.
• Sluta röka.
• Bär löst sittande kläder.
• Ät mindre portioner oftare under dagen.
• Lägg dig inte inom tre timmar efter måltid.
• Ligg gärna på vänster sida när du sover.
• Höj huvudänden av sängen cirka 10–20 cm genom att placera klossar under sängbenen.

Behandling

Om livsstilsförändringar inte lindrar symptomen kan läkemedel behövas. Beroende på dina besvär kan behandlingen syfta till att neutralisera magsyra, minska syraproduktionen, få magsäcken att tömmas snabbare, stärka LES-muskeln eller skydda matstrupens slemhinna mot maginnehållet. Vanliga läkemedel är antacida, protonpumpshämmare (PPI) och H2-blockerare.

Medicinska ingrepp

I de fall där mediciner och livsstilsförändringar inte räcker kan ett medicinskt ingrepp behövas – exempelvis en dilatation för att vidga en förträngd matstrupe, eller en operation (oftast fundoplikation) för att åtgärda LES-muskeln och förhindra återflöde.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du har regelbundna besvär med halsbränna eller sura uppstötningar mer än två gånger i veckan, om receptfria läkemedel inte hjälper, eller om du får sväljsvårigheter, oförklarlig viktnedgång, blodiga kräkningar eller svart avföring. Obehandlad GERD kan på sikt leda till komplikationer som inflammation i matstrupen (esofagit), sår eller Barrett-matstrupe, vilket ökar risken för matstrupscancer.