1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Sjukdomar i vänster huvudkransartär: orsaker, symtom och behandling

Bröstsmärta och hjärtinfarkt är vanliga konsekvenser när sjukdomar drabbar hjärtats kranskärl, däribland vänster huvudkransartär. Här får du veta mer om vad sjukdomen innebär, varför den är farlig och vilka behandlingsalternativ som finns.

Vad är sjukdomen?

Enligt National Institutes of Health (NIH) uppstår kranskärlssjukdom (CAD) när de blodkärl som leder till hjärtat hårdnar eller täpps igen av fettavlagringar som kallas plack. Detta gäller även vänster huvudkransartär, som spelar en central roll i hjärtats blodförsörjning.

Varför är tillståndet allvarligt?

Ansamlingen av plack kallas ateroskleros och kan i sin tur leda till hjärtinfarkt eller stroke. Kranskärlssjukdom är den vanligaste formen av hjärtsjukdom och den ledande dödsorsaken i USA, enligt NIH. Eftersom vänster huvudstam försörjer en stor del av hjärtmuskeln kan blockeringar här vara särskilt riskfyllda.

Så fungerar hjärtats kärl

Vänster och höger kransartär utgör transportvägarna för blodflödet till hjärtat. Vänster artär kallas även vänster huvudstam och ansvarar för att försörja hjärtats vänstra sida med syre och näring. Sjukdomar i vänster huvudkransartär orsakas av att plack byggs upp på insidan av just detta kärl, vilket minskar eller helt stoppar blodflödet.

Behandlingsalternativ

Enligt Ohio State University Medical Center finns tre huvudsakliga behandlingar för kranskärlssjukdom:

  • Läkemedelsbehandling – exempelvis acetylsalicylsyra (ASA) och nitroglycerin för att lindra symtom och minska risken för blodproppar.
  • Kateterbaserade ingrepp – så kallad PCI, där ballongvidgning och stent används för att öppna förträngda kärl.
  • Kranskärlsbypass-operation – kirurgi där ett nytt blodflöde skapas runt det blockerade området.

Så går ingreppen till

Vid ballongvidgning rensas artären från blockering genom att en liten ballong blåses upp i kärlförträngningen. En stent – ett litet nätformat metallrör – placeras därefter för att hålla kärlväggen öppen och säkerställa ett stabilt blodflöde.

Vid bypass-kirurgi tas en ven eller artär från en annan del av kroppen, oftast benet eller bröstväggen, och används för att skapa en ny omväg runt den blockerade delen av kranskärlaget. På så sätt återställs blodtillförseln till hjärtmuskeln.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online