Ett förstorat hjärta, även kallat kardiomegali, är inte en sjukdom i sig utan snarare ett symtom på ett underliggande tillstånd. Termen används av medicinsk personal för att beskriva ett förstorat hjärta som upptäcks vid röntgenundersökning, fysisk undersökning, datortomografi (CT) eller magnetkameraundersökning (MRI) – ofta innan ytterligare tester har gjorts eller innan en specifik diagnos kan ställas. Även stress på kroppen, exempelvis i samband med graviditet, kan tillfälligt orsaka ett förstorat hjärta.
Ibland kan medicinska tillstånd som försvagad hjärtmuskulatur, problem med hjärtklaffarna, kranskärlssjukdom och onormala hjärtrytmer leda till kardiomegali. Det är inte alltid möjligt att förebygga tillståndet, men det finns flera olika behandlingsalternativ. Behandlingen av ett förstorat hjärta riktas vanligtvis mot att åtgärda den bakomliggande orsaken, exempelvis genom kirurgi, läkemedel eller andra medicinska ingrepp.
Kardiomegali utvecklas inte alltid av en uppenbar anledning, men det finns flera tillstånd som tvingar hjärtat att pumpa hårdare än normalt. Högt blodtryck, kardiomyopati, hjärtklaffsjukdom, medfödda hjärtfel, arytmi (hjärtrubbningar), sköldkörtelsjukdomar, anemi och amyloidos är alla exempel på tillstånd som kan orsaka ett förstorat hjärta.
Medfödd hjärtsjukdom, ärftlighet, högt blodtryck och kardiomyopati ökar risken för att utveckla ett förstorat hjärta. Risken är betydligt större hos personer som har något av dessa tillstånd jämfört med de som inte har det. Även kranskärlssjukdom och klaffsjukdom är två tillstånd som medför en förhöjd risk.
I vissa fall ger ett förstorat hjärta inga symtom alls, medan symtomen i andra fall kan vara besvärande eller till och med outhärdliga. Enligt Mayo Clinic kan yrsel, andnöd, andningsbesvär, arytmi (onormal hjärtrytm), hosta och svullnad (ödem) vara tecken på ett förstorat hjärta. Behandlingen blir enklast när tillståndet upptäcks tidigt, därför är det klokt att regelbundet diskutera sin hjärthälsa med en läkare. Ta gärna redan i förväg reda på hur du kan minska dina risker. Upplever du bröstsmärta, andnöd eller svimningsanfall ska du omedelbart kontakta vården.
Genom att fokusera på att bota det underliggande tillståndet behandlar läkarna samtidigt det förstorade hjärtat, vilket ökar chanserna att hjärtat återgår till normal storlek. En rad olika läkemedel används för att lindra symtom vid hjärtsvikt, exempelvis betablockare och diuretika (vätskedrivande läkemedel). Flera medicinska ingrepp och operationer kan också behövas. Pacemaker och ICD (implanterbar defibrillator) är apparater som kan opereras in i kroppen som en del av behandlingen. I vissa fall kan även hjärtklaffskirurgi eller, som sista alternativ, hjärttransplantation aktuellt bli.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online