Huvudvärk är mycket vanligt och är ofta mest ett irriterande besvär. När huvudvärken däremot blir kronisk eller svår kan den bli försvagande och påverka hela vardagen. Flera typer av huvudvärk, bland annat migrän, kan utvecklas till kroniska tillstånd. Att lära sig skilja mellan migrän och andra former av huvudvärk gör det betydligt lättare att få rätt diagnos, behandling och förebyggande vård.
Migrän har tydliga karaktärsdrag som skiljer dem från andra typer av huvudvärk. De kännetecknas av intensiv, bultande smärta som vanligtvis sitter på ena sidan av huvudet och varar i tre till 72 timmar. Anfallet kan föregås av en aura med synstörningar som ringar eller blinkande ljus, stickningar i händer eller ansikte samt en metallisk smak i munnen. Migrän åtföljs ofta av illamående, kräkningar och överkänslighet för ljus och ljud.
Spänningshuvudvärk ger däremot en dov smärta av mild till måttlig intensitet. Smärtan sitter på båda sidor av huvudet eller i pannan och åtföljs av en spänd känsla i nacken och bakhuvudet.
Klusterhuvudvärk orsakar extremt intensiv smärta bakom ett öga, men anfallen varar bara 30 minuter till tre timmar. De åtföljs ofta av näsrinne, rött öga eller ett hängande ögonlock på den drabbade sidan. Huvudvärken kan komma upp till sex gånger per dag under perioder av flera veckor eller månader.
Varje typ av huvudvärk har sina egna orsaker. Vad som utlöser migrän varierar från person till person. Vanliga utlösare är livsmedel (till exempel hård ost, vin, choklad eller bearbetade livsmedel), sömnbrist, växlande väder, fluktuerande hormonnivåer eller att man väntar för länge med att äta.
Spänningshuvudvärk kan orsakas av stress, ångest, att vistas i samma ställning för länge, depression eller dålig hållning. Orsaken till klusterhuvudvärk är fortfarande okänd, men den kan ha samband med förändringar i nivåerna av hormonerna kortisol och melatonin samt signalsubstansen serotonin.
Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) kan användas vid migrän, spänningshuvudvärk och klusterhuvudvärk. Hit hör acetylsalicylsyra, paracetamol, ibuprofen och naproxen, både i receptfri och receptbelagd form. En läkemedelsgrupp som kallas triptaner behandlar migrän effektivt och kan även användas mot spänningshuvudvärk hos personer som samtidigt lider av migrän. Exempel på triptaner är sumatriptan, zolmitriptan och rizatriptan.
Klusterhuvudvärk svarar ofta bra på ren syrgas. Injicerade eller inhalerade triptaner, dihydroergotamin och oktreotid kan också vara effektiva. För patienter som inte svarar på andra behandlingar finns lokala bedövningsmedel eller kirurgi som alternativ.
Migrän och spänningshuvudvärk kan förebyggas genom att föra en detaljerad huvudvärksdagbok och undvika de livsmedel eller situationer som utlöser besvären. Avslappningsövningar hjälper till att förebygga spänningshuvudvärk. Lågdos amitriptylin används som förebyggande behandling för personer med frekventa migrän.
Det första anfallet av klusterhuvudvärk går inte att förebygga, men när cykeln väl har startat kan förebyggande behandling bestå av kortikosteroider, ergotamin eller nervblockader.
Kontakta en läkare om du har huvudvärk mer än tre gånger i veckan, använder smärtstillande medel nästan varje dag, inte får lindring av rekommenderad dos av ett receptfritt preparat, eller om mönstret eller svårighetsgraden av huvudvärken förändras.
Sök omedelbart akut vård om du drabbas av den värsta huvudvärk du någonsin haft, om huvudvärken kommer plötsligt eller åtföljs av feber, stel nacke, förvirring eller dubbelseende, om den beror på en huvudskada, eller om den förvärras trots vila och smärtstillande mediciner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online