Har du någonsin haft bihåleinflammation har du troligen också upplevt sinushuvudvärk. Det är mycket vanligt att drabbas av huvudvärk i samband med en pågående bihåleinflammation. När inflammationen läker försvinner även den dov, bultande smärtan i ansiktet. I den här artikeln går vi igenom orsakerna, symtomen, diagnosen, behandlingen och hur du bäst förebygger sinushuvudvärk.
Sinushuvudvärk orsakas av bihåleinflammation (sinusit). Bihåleinflammation kan i sin tur utlösas av många olika faktorer, exempelvis allergi, förkylning, infektioner, strukturella problem i näsan eller ett försvagat immunförsvar. Vid sinusit svullnar och inflammerar slemhinnorna i bihålorna, vilket gör att det normala slemmet inte kan rinna ut som det ska. Trycket i bihålorna förändras, och det är detta som utlöser huvudvärken.
En sinushuvudvärk är oftast en konstant, bultande smärta som känns djupt inne i huvudet och som verkar aldrig vilja släppa taget. Smärtan sitter vanligtvis i kinderna, pannan eller över näsryggen. Den kan förvärras plötsligt när du rör huvudet på ett visst sätt eller anstränger dig, och det är inte ovanligt med synlig svullnad i ansiktet.
Huvudvärken åtföljs ofta av andra symtom, bland annat:
Även om vem som helst kan drabbas av bihåleinflammation och sinushuvudvärk finns det vissa faktorer som ökar risken. Personer med astma, näspolyper, cystisk fibros eller allergier, rökare samt personer med försvagat immunförsvar löper större risk att utveckla bihåleinflammation och därmed sinushuvudvärk. Genom att hålla en eventuell underliggende sjukdom under kontroll minskar du risken betydligt.
Eftersom migrän ibland kan likna en sinushuvudvärk bör du söka vård om besvären varar längre än tio dagar eller om det finns tecken på infektion. Läkaren ställer frågor om din allmänna hälsa samt om huvudvärkens frekvens och svårighetsgrad. Därefter görs en fysisk undersökning där bihålorna kontrolleras med avseende på inflammation.
Ett endoskop kan föras in i näsgångarna för att undersöka håligheterna mer ingående. Ibland används även datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRI) för att studera bihålorna i detalj. Läkaren kan dessutom ta ett prov på slemmet från näsan för att avgöra om infektionen orsakats av bakterier eller svamp.
När du behandlar bihåleinflammationen behandlar du också huvudvärken – de två hänger oupplösligt ihop. Om det finns en infektion ordineras antibiotika. Det är viktigt att ta hela kuren, även om du känner dig frisk innan den är slut. Antihistaminer eller avsvällande medel kan också förskrivas. Observera dock att avsvällande medel kan förvärra huvudvärken om den inte beror på bihålorna – i så fall handlar det troligen om spänningshuvudvärk eller migrän istället.
Du kan också få en kortisonnässpray för att minska inflammationen i bihåleområdet. Smärtlindrande läkemedel ordineras ofta för att lindra besvären. Om både huvudvärken och bihåleinflammationen orsakas av allergi behandlas även allergin.
När bihåleinflammationen börjar läka avtar också huvudvärkarna. När behandlingen väl kommit igång bör du märka att huvudvärken blir mindre besvärlig dag för dag.
För att slippa sinushuvudvärk behöver du förebygga bihåleinflammation. Följer du redan en behandlingsplan för allergi är det viktigt att hålla den. Att tvätta händerna ofta är ett enkelt men effektivt sätt att hindra bakterier och virus från att angripa luftvägarna. En årlig influensavaccination kan också bidra till att skydda dig.
Undvik dessutom ämnen som irriterar bihålorna, till exempel tobaksrök och andra luftföroreningar. En luftfuktare som fuktar inomhusluften minskar risken för både bihåleinflammation och sinushuvudvärk.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online