Vad är ICD-koden för hypotyreos? Guide till ICD-10-klassificeringen

Vad är ICD?

ICD står för International Classification of Diseases – en internationell sjukdomsklassifikation som utges av Världshälsoorganisationen (WHO). Systemet används av vårdpersonal världen över för att diagnosticera, dokumentera och ta fram statistik om sjukdomar på ett enhetligt sätt. Varje diagnos får en unik kod, vilket gör det möjligt att jämföra vårddata mellan länder och över tid.

Vilken ICD-kod har hypotyreos?

Hypotyreos, eller sköldkörtelunderfunktion, innebär att sköldkörteln bildar för lite hormon, vilket kan ge symtom som trötthet, viktuppgång, frusenhet och nedsatt koncentrationsförmåga. I ICD-10 klassificeras hypotyreos inom blocket E00–E03, där den mest använda koden är E03.9 (hypotyreos, ospecificerad).

Vanliga ICD-10-koder för hypotyreos

• E03.0 – Medfödd hypotyreos
• E03.1 – Hypotyreos orsakad av läkemedel och andra exogena ämnen (iatrogen)
• E03.2 – Hypotyreos orsakad av andra ämnen
• E03.3 – Postinfektiös hypotyreos
• E03.4 – Atrofi av sköldkörteln (förvärvad)
• E03.5 – Myxödemkoma (livshotande, svår hypotyreos)
• E03.8 – Annan specificerad hypotyreos
• E03.9 – Hypotyreos, ospecificerad

Relaterade koder inom samma block

• E00 – Medfött jodbristsyndrom
• E01 – Jodbristrelaterade sköldkörtelsjukdomar
• E02 – Subklinisk jodbristhypotyreos

Sammanfattning

Den korrekta ICD-10-koden för hypotyreos väljs utifrån orsaken till sjukdomen. Vid oklar orsak används oftast E03.9, medan specifika koder som E03.1 (läkemedelsutlöst) eller E03.0 (medfödd) används när bakomliggande faktor är känd. Att använda rätt kod är viktigt både för patientens journal, ersättning och nationell sjukvårdsstatistik.