Antigen är vilken substans som helst som immunsystemet känner igen som fremmande (icke-själv), vilket utlöser ett adaptivt immunsvar. De inkluderar:
- Patogenkomponenter: bakteriella proteiner, virala kapsidproteiner, fungala polysackarider
- Toxiner (t.ex. tetanus, difteri)
- Allergener (pollen, dander, matproteiner)
- Transplanterad vävnad/organmismatch (HLA-antigener)
- Tumörassocierade antigener
Från antigen till antikropp
- Antigenpresentation: Antigenpresenterande celler (dendritiska celler, makrofager, B-celler) bearbetar och visar antigenpeptider på MHC II till CD4⁺ T-hjälparceller.
- T-cellektivering: T-hjälparceller känner igen peptid-MHC-komplexet → prolifererar och utsöndrar cytokiner (IL-4, IL-21, etc.).
- B-cellektivering: B-celler med matchande ytimmunoglobulin binder inhemskt antigen → internaliserar, bearbetar, presenterar till T-hjälparceller → får ko-stimulering (CD40L) och cytokiner.
- Differentiering: Aktiverade B-celler blir plasmaceller (antikroppsfabriker) och minnes-B-celler.
- Antikroppssekretion: Plasmaceller producerar högaffiniteta, klassvxlade antikroppar (IgG, IgA, IgE) specifika för det utlösande antigenet.
Viktiga begrepp
- Epitope: Det specifika antigensegmentet som känns igen av en antikropp eller T-cellreceptor.
- Immunogenitet vs. antigenicitet: Immunogener utlöser svar; antigener binder bara. Alla immunogener är antigener; inte alla antigener är immunogena (t.ex. hapten behöver bärare).
- Specificitet: Varje antikropp binder ett unikt epitop.
Denna antigen-driven klonala selektion är basen för vaccination, allergi, autoimmunitet, och transplantatavvisning.
