Densiteten hos en lipoproteinpartikel avslöjar dess storlek: ju högre densitet, desto mindre partikel. En lipoprotein är en partikel som består av både lipider (fetter) och proteiner, och det är förhållandet mellan dessa två komponenter som bestämmer partikelns densitet.
Lipoproteiner har en fettsyrekärna som till största delen består av kolesterolestrar – en lipidtyp som används vid bildningen av kolesterol inne i cellerna. Eftersom lipider är hydrofoba (vattenavvisande) kan de inte färdas fritt i blodet. De måste därför omslutas av hydrofila (vattenlösliga) ämnen för att kunna transporteras genom blodbanorna. Detta sker genom ett yttre lager av fosfolipider och proteiner, som gör partikeln löslig i blodet och därmed transportbar.
Very low density lipoproteins (VLDL) transporterar kolesterolkomponenter och proteiner från levern ut till musklerna i hela kroppen. Allteftersom VLDL levererar kolesterolestrar och proteiner till cellerna minskar partikeln långsamt i storlek. När proteinandelen sjunker till under 25 procent och andelen kolesterolestrar ligger mellan 35 och 40 procent, klassificeras partikeln om som low density lipoprotein (LDL).
High density lipoproteins (HDL) innehåller i genomsnitt 40–55 procent protein men endast cirka 12 procent kolesterolestrar. Den höga proteinandelen gör att partikeln blir tätt packad och betydligt mindre än andra lipoproteiner. HDL har dessutom en skyddande funktion: partikeln hämtar upp överskottskolesterol från cellerna och transporterar det tillbaka till levern, där det bryts ner och avlägsnas ur kroppen.
Kort sagt gäller: ju mer protein och ju mindre fett en lipoproteinpartikel innehåller, desto tätare och mindre blir den. VLDL är den största och lättaste av de tre, LDL ligger i mitten, medan HDL är den minsta och tätaste partikeln. Att förstå dessa skillnader är viktigt eftersom de olika lipoproteinerna spelar helt olika roller i kroppens kolesterolhantering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online