Triglycerider är den vanligaste typen av fett i kroppen. När vi äter fler kalorier än vi faktiskt behöver omvandlas överskottet till triglycerider, som lagras i fettcellerna och används som energireserv när kroppen behöver extra bränsle. Triglyceridhalten i blodet mäts i milligram per deciliter, och normalvärdet ligger under 150 mg/dl.
Det finns många möjliga orsaker till förhöjda triglyceridvärden – bland annat ålder, ärftlighet, fettrik kost, övervikt, vissa läkemedel och flera olika sjukdomstillstånd. Nedan går vi igenom de vanligaste orsakerna och vad du själv kan göra åt dem.
Förutom ärftlighet och åldrande, som du inte kan påverka, är livsstilen en av de vanligaste orsakerna till höga triglycerider. Fettrik mat, viktökning och vissa mediciner bidrar alla till förhöjda nivåer. Socker och fettrika livsmedel som rött kött, mejeriprodukter och kraftigt bearbetad mat ökar triglyceriderna. Alkohol gör dessutom att levern producerar mer triglycerider samtidigt som mängden fett som avlägsnas från blodet minskar.
Om du använder läkemedel som p-piller, vätskedrivande medel, tamoxifen, betablockerare, progesteron, ciklosporin eller kortisonpreparat kan dina triglyceridnivåer också stiga. Genom att gå ned i vikt, motionera regelbundet och välja mat som grönsaker, frukt och fullkorn kan du sänka dina värden. Tala med din läkare om det finns möjlighet att avsluta eller byta ut mediciner som höjer triglyceriderna.
Levercirros innebär nedsatt leverfunktion och ärrbildning till följd av kronisk leversjukdom. Vanliga orsaker är hepatit B, hepatit C, alkoholmissbruk, läkemedel, metabola störningar, sjukdomar i gallvägarna samt autoimmun inflammation i levern. Eftersom levern producerar gallan som hjälper kroppen att bryta ner fett kan cirros leda till att kroppen inte längre kan ta upp fett och fettlösliga vitaminer ordentligt, vilket i sin tur höjer triglyceridnivåerna i blodet.
Vid diabetes är blodsockernivån för hög eftersom bukspottskörteln inte producerar tillräckligt av hormonet insulin, som transporterar glukos från blodet in i cellerna där det omvandlas till energi. Ibland svarar cellerna inte heller ordentligt på insulinet, vilket ger höga glukosnivåer. När insulinet inte kan hjälpa kroppen att omvandla fett till energi kan triglyceridnivåerna i blodet stiga markant.
Hypotyreos innebär att sköldkörteln inte bildar tillräckligt av de hormoner som styr ämnesomsättningen. Eftersom dessa hormoner även reglerar hur mycket triglycerider kroppen frisätter från fettvävnaden gör den långsammare ämnesomsättningen vid hypotyreos att triglyceridnivåerna ökar. Vanliga orsaker är läkemedel, medfödda anlag, strålbehandling, kirurgisk borttagning av delar av sköldkörteln, virusinfektioner samt att immunförsvaret angriper sköldkörteln.
Pankreatit är en infektion eller inflammation i bukspottskörteln. En frisk bukspottskörtel utsöndrar hormoner och enzymer som är avgörande för matsmältningen. När bukspottskörteln inte kan bilda de enzymer som krävs för att smälta fett stiger triglyceridnivåerna. Vanliga orsaker till pankreatit är alkoholmissbruk, skador, hyperlipidemi (förhöjd blodfetthalt), blockering av bukspottskörtelgången samt genetiska faktorer.
Nefrotiskt syndrom är ett tillstånd som skadar njurarna och orsakar höga kolesterolvärden, svullnad, låga nivåer av protein i blodet samt protein och fett i urinen. De höga triglyceridnivåerna hos personer med nefrotiskt syndrom beror på en överproduktion av triglycerider i levern snarare än på kostvanor. Tillståndet bör därför behandlas med läkemedel under läkares överinseende.
Eftersom förhöjda triglycerider ofta inte ger några symtom upptäcks de vanligtvis genom ett blodprov. Har du fått höga värden är det viktigt att tillsammans med din läkare undersöka bakomliggande orsaker, särskilt eftersom kraftigt förhöjda triglycerider kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom och bukspottskörtelinflammation. Med rätt livsstilsförändringar och eventuell behandling går värdena ofta att få under kontroll.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online