Den tidigare amerikanske generalläkaren Dr. C. Everett Koop sade under kongressförhör år 1988: ”Kokosskräcken är rena dårskapen… Att låta kommersiella intressen skrämma allmänheten i onödan är en helt annan fråga.” Livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA har dock varnat konsumenter för att undvika kokosolja, eftersom den till största delen består av mättat fett. Även den amerikanska läkarföreningen American Medical Association anser att intaget av mättade fetter i kosten bör begränsas.
De tropiska oljorna – kokos och palm – är de enda växtbaserade fetterna som domineras av mättat fett. Mättade fettsyror anses höja nivåerna av LDL-kolesterol, det så kallade ”onda” kolesterolet som transporterar fett in i blodkärlen och därmed ökar risken för hjärtsjukdom.
Under andra världskriget kunde importen av tropiska oljor från södra Stilla havet inte nå fram till USA. Istället ersattes de med inhemska oljor från majs, jordnötter, soja och bomull. I början av 1950-talet ledde en ökande förekomst av hjärtsjukdomar till studier som visade att animaliskt fett i kosten kan bilda fetta avlagringar i artärerna.
Trots att några forskare menade att det framför allt var härdade fetter och transfetter som bidrog till hjärtsjukdom, fick de mättade fetterna ta på sig skulden. Skeptiker pekade emellertid på förbisedda studier som visade att befolkningar med en kost rik på mättat fett faktiskt hade lägre dödlighet i hjärtsjukdom.
Amerikanska livsmedelsföretag började aggressivt marknadsföra härdade vegetabiliska oljor, exempelvis Crisco – uppkallad efter sin huvudingrediens, kristalliserad bomullsfröolja. Margarin baserat på majsolja marknadsfördes som särskilt lämpligt för personer med högt blodtryck. American Medical Association kan inledningsvis ha varit skeptisk, men valde ändå att följa rekommendationerna från American Heart Association, som hyllade de kommersiella vegetabiliska oljorna.
Den kokosolja som används i processade godisar, kakor och icke-mejeribaserad grädde är härdad och bör undvikas. Kallpressad jungfrulig kokosolja är däremot den variant som mest sannolikt kan ge vissa hälsofördelar.
Tropiska oljor är rika på laurinsyra, ett ämne som även finns i bröstmjölk och som skyddar mot mikroorganismer. Bröstmjölk innehåller för övrigt också mycket mättat fett. I takt med att användningen av kokos- och palmolja minskar blir den moderna kosten alltmer fattig på laurinsyra.
Council on Scientific Affairs publicerade år 1990 en rapport med budskapet att personer som försöker undvika mättade fettsyror från animaliska fetter också bör göras uppmärksamma på mängden mättat fett i tropiska oljor. Rådet gick därför in för livsmedelsmärkning som speglar detta.
I arkiven finns dock brev från flera medlemmar i American Medical Association som motsätter sig behovet av att fokusera på tropiska oljor, och som istället efterfrågar större betoning på farorna med härdade oljor – vilka utgör en betydligt större del av den amerikanska kosten.
Personer med förhöjd risk för hjärtsjukdom bör vara försiktiga och undvika alla former av mättat fett. Härdade oljor och transfetter bör likaså undvikas. De hälsosammaste valen är enkelomättad jungfrulig olivolja samt omega-3-fettsyror, som kan sänka den totala kolesterolnivån.
Bra källor till omega-3 är lax- och tonfiskolja, valnötter, linfrön och chiafrön, liksom spirulina – en näringsrik blågrön alga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online