Vi hör ofta talas om vårt kolesterolvärde som om det vore en enda, enhetlig siffra. I verkligheten bygger dock det totala värdet på tre olika faktorer. Det finns nämligen både "bra" och "dåligt" kolesterol, samt triglycerider – en typ av blodfett som påverkas särskilt av sötsaker och alkohol.
När vi pratar om högt kolesterol och hälsorisker syftar vi oftast på det så kallade "onda" kolesterolet, LDL. Om ditt LDL-värde är förhöjt kan din läkare rekommendera oftare kolesterolkontroller samt förändringar i kost och livsstil för att få ned siffrorna.
Lipoprotein med hög densitet, HDL, kallas det "godande" kolesterolet eftersom det hjälper till att förebygga att blodkärlen täpps igen och generellt innebär en lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom. Eftersom LDL är kopplat till hjärtsjukdom betraktas det som skadligt och är därför huvudmålet vid de flesta kolesterolsänkande behandlingar. Men HDL behöver inte bara hållas på en bra nivå – det ska faktiskt höjas.
Ett utmärkt HDL-värde ligger på 60 mg/dl eller högre. Här är flera beprövade sätt att ge ditt goda kolesterol en skjuts:
Minst 30 minuter måttlig konditionsträning fem dagar i veckan kan öka ditt HDL med upp till 10 procent. Promenader, cykling eller simning räknas alla som effektiv aerob aktivitet.
Transfetter och starkt raffinerade kolhydrater, som vitt bröd och socker, sänker ditt HDL samtidigt som de driver upp ditt LDL. Välj istället fullkorn, fet fisk, nötter och olivolja.
Övervikt kan hämma dina HDL-nivåer. Redan en måttlig viktnedgång gör skillnad: för varje drygt tre kilo du går ner kan ditt HDL-värde öka med cirka 1 mg/dl.
Det finns preparat som kan höja HDL, exempelvis niacin. Diskutera alltid med din läkare eller annan vårdpersonal innan du provar något eget, så att behandlingen passar just dig.
Ett av de mest effektiva stegen av alla: rökstopp kan höja dina HDL-nivåer med hela 15–20 procent. Fördelarna för hjärtat kommer dessutom redan inom några veckor efter att du slutat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online