Dina kolesterolvärden är avgörande när läkare bedömer risken för kranskärlssjukdom. Genom att förstå skillnaden mellan bra och dåligt kolesterol – och hur din livsstil och kost påverkar nivåerna – kan du göra de justeringar som krävs för att flytta båda talen i rätt riktning.
Kolesterol är ett fett som inte löser sig i vatten och som finns naturligt i blodplasman. Det tillhör gruppen steroler, en typ av lipider, och är helt nödvändigt för god hälsa: det bygger upp cellväggar, deltar i produktionen av hormoner och bildar gallan som behövs för matsmältningen. Rent fysiskt beskrivs kolesterol som ett vaxliknande ämne som hålls fast fram till cirka 149 grader Celsius.
Kroppen producerar själv kolesterol genom att omvandla kalorier som inte förbrukas. Ju mer stress och press du dessutom står under, desto mer kolesterol bildar kroppen. Kolesterolet transporteras sedan runt i blodet med hjälp av lipoproteiner – och det är här som skiljelinjen mellan "bra" och "dåligt" kolesterol går.
Kolesterolet förs genom kroppen via två typer av lipoproteiner: högdensitetslipoproteiner (HDL) eller lågdensitetslipoproteiner (LDL). HDL räknas som det goda kolesterolet, eftersom det transporterar fett bort från kärlväggarna, medan LDL betraktas som det onda eftersom det kan bilda plack i blodkärlen.
För män anses ett HDL-värde under 40 mg/dl öka risken för kranskärlssjukdom. För kvinnor ligger motsvarande gräns vid 50 mg/dl. Har du däremot ett HDL-värde över 60 mg/dl skyddar detta din hälsa och ger ett visst skydd mot hjärtsjukdom.
När det gäller det onda kolesterolet bör värdet helst ligga under 200 mg/dl för att betraktas som normalt. Värden mellan 200 och 239 mg/dl räknas som gränshöga, och allt över 240 mg/dl bedöms som högt och innebär en allvarligt förhöjd risk för hjärtsjukdom. Kom även ihåg att LDL-värdet i sig spelar stor roll – ett optimalt LDL ligger ofta under 100 mg/dl.
Oavsett om du har ett lågt HDL eller ett högt LDL är råden från American Heart Association desamma. Här är de mest effektiva åtgärderna:
En kost med låg andel mättat fett hjälper till att sänka LDL-nivåerna och samtidigt öka det goda HDL-kolesterolet.
Lägg till mer fisk som tonfisk, makrill och sill i kosten. Dessa är rika på omega-3-fettsyror, som både höjer HDL och sänker LDL.
Grönt te kan bidra till bättre kolesterolvärden. Måttlig alkoholkonsumtion kan något höja HDL, men överdrivet drickande leder till många andra allvarliga hälsoproblem – exempelvis leverskador – som i sin tur kan öka LDL-nivåerna.
Daglig aerob träning, som promenader, cykling eller simning, förbättrar kolesterolvärdena, ökar muskelmassan och höjer därmed även din grundläggande ämnesomsättning.
Sammanfattningsvis handlar det om att kombinera en medveten kost med regelbunden motion och mindre stress. Med små, bestående livsstilsförändringar kan du på egen hand påverka både HDL och LDL – och därmed minska risken för hjärt- och kärlsjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online