Hyperlipidemi uppstår när nivåerna av kolesterol, kolesterolestrar, fosfolipider och triglycerider – alltså blodfetterna – är förhöjda i blodet. Förhöjda fettvärden kan leda till mycket allvarliga hälsoproblem. Hyperlipidemi i sig ger inga symtom, men de sjukdomar som tillståndet orsakar har ofta symtom som pekar mot en hyperlipidemidiagnos. Tillståndet kallas även hyperlipoproteinemi, eftersom fetterna transporteras i blodet bundna till proteiner.
Hyperlipidemi delas in i två huvudkategorier: hyperkolesterolemi, vilket innebär att kolesterolnivån i blodet är för hög, och hypertriglyceridemi, vilket innebär att det finns ett överskott av triglycerider i blodet.
Farliga komplikationer kopplade till hyperlipidemi inkluderar ateroskleros (åderförkalkning), hjärtinfarkt, stroke och hjärtsjukdom. Personer med höga nivåer av LDL-kolesterol ("det onda" kolesterolet) och låga nivåer av HDL-kolesterol ("det goda" kolesterolet) löper större risk att utveckla kranskärlssjukdom. Höga triglyceridvärden sammanfaller ofta med låga HDL-värden, vilket ytterligare ökar risken för hjärtsjukdom.
Medicinska tillstånd som hänger samman med hyperlipidemi inkluderar hypotyreos, diabetes, graviditet, njursvikt, alkoholism, fetma och högt blodtryck. Rökning, ärftlighet samt vissa receptbelagda läkemedel ökar också risken att utveckla tillståndet.
En läkare tar blodprov för att kontrollera triglycerid- och lipoproteinvärdena i blodet och kunna ställa diagnosen hyperlipidemi. De fem lipoproteinfraktioner som brukar analyseras är LDL (lågdensitetslipoproteiner), VLDL (mycket lågdensitetslipoproteiner), kylomikroner, IDL (intermediära lipoproteiner) och HDL (högdensitetslipoproteiner).
Låg risk för hjärtsjukdom uppnås vanligtvis med ett LDL-värde under 130 mg/dl, ett HDL-värde över 40 mg/dl, triglycerider på högst 200 mg/dl och ett totalt kolesterol under 200 mg/dl. Många läkare vill dock att totalkolesterolet och triglyceriderna ligger ännu lägre för att säkerställa optimal hälsa.
Egenvårdsåtgärder vid hyperlipidemi innefattar livsstilsförändringar som att begränsa mättat fett till mindre än 7 procent av det totala kaloriintaget, hålla det totala fettintaget under 35 gram per dag och få i sig mindre än 200 mg kolesterol per dag via kosten. Att öka fiberintaget till 20–30 gram per dag samt äta mer växtstanoler och -steroler från nötter, majs, ris och vegetabilisk olja (upp till 3 gram dagligen) kan också hjälpa. Att dessutom äta hjärtvänliga livsmedel, sluta röka, motionera regelbundet och gå ner i vikt förbättrar blodfettvärdena ytterligare.
Utöver livsstilsförändringar kan läkemedel förskrivas vid hyperlipidemi, exempelvis statiner som hindrar levern från att producera kolesterol, gallsyrabindrande preparat som förhindrar att kolesterol återabsorberas från gallan, niacin (vitamin B5) samt fibrater. Underliggande sjukdomar som bidrar till hyperlipidemi bör också behandlas och kontrolleras för att sänka blodfettvärdena.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online