Triglycerider i blodet – så tolkar du ditt blodprov

De flesta vet att kolesterolnivåerna påverkar den allmänna hälsan. Men inte alla vet att olika typer av blodfetter har olika effekter på kroppen. Triglycerider är en av dessa fetter, och ju lägre nivåer du har, desto bättre. Det är därför viktigt att regelbundet låta testa sina triglyceridvärden och att förstå vad resultaten faktiskt innebär. Att sänka förhöjda triglycerider kan i vissa fall bokstavligen vara skillnaden mellan liv och död.

Vad är triglycerider?

Triglycerider är en typ av fett som finns i den mat du äter, men de produceras även av kroppen själv. Om du får i dig fler kalorier än kroppen hinner använda omvandlas överskottet till triglycerider, som lagras i fettväven och används som energireserv vid behov. Alla har triglycerider i blodet, men för höga nivåer kan vara ett tecken på begynnande eller redan befintliga hälsoproblem. Det är just därför ett triglyceridtest är en viktig del av hälsokontroller.

Faktorer som kan höja dina triglycerider

Vissa sjukdomar och tillstånd kan driva upp triglyceridnivåerna, bland annat njursjukdom, hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln) samt diabetes som inte är välbehandlad. Övervikt och fetma är också vanliga orsaker till förhöjda värden.

Men även om du är frisk och håller en stabil vikt kan flera livsstilsfaktorer spela in:

• Rökning
• Fysisk inaktivitet
• Stor alkoholkonsumtion
• Överätning och kaloriöverskott
• En kost med mycket kolhydrater (över 60 procent av det dagliga energiintaget)

Läkemedel som kan påverka värdena

Vissa läkemedel kan också orsaka höga triglyceridnivåer, exempelvis betablockare, vätskedrivande läkemedel (diuretika) och tamoxifen. Kvinnor som använder p-piller eller östrogenpreparat kan även de se förhöjda värden i sitt blodprov.

Därför är höga triglycerider farliga

Förhöjda triglycerider ger oftast inga direkta symtom, men de är kopplade till flera allvarliga tillstånd. Personer med metabolt syndrom har både höga triglyceridnivåer och högt blodsocker, högt blodtryck samt låga nivåer av det "goda" HDL-kolesterolen – ofta kombinerat med stora fettansamlingar runt magen. Metabolt syndrom ökar risken för kranskärlssjukdom, stroke och typ 2-diabetes.

Mycket höga triglyceridnivåer kan i ovanliga fall utlösa pankreatit, det vill säga inflammation i bukspottskörteln, vilket är ett potentiellt livshotande tillstånd.

Så mäts triglyceriderna

Triglycerider mäts oftast i samband med att läkaren tar en lipidprofil – ett blodprov som visar mängden fetter i blodet, inklusive triglycerider samt "goda" HDL- och "onda" LDL-kolesterolvärden. När du får dina resultat kan du jämföra dina värden mot följande referensvärden från National Cholesterol Education Program:

• Normalt: under 150 mg/dl (ca 1,7 mmol/l)
• Gränsvärde högt: 150–199 mg/dl (ca 1,7–2,2 mmol/l)
• Högt: 200–499 mg/dl (ca 2,3–5,6 mmol/l)
• Mycket högt: 500 mg/dl eller högre (över ca 5,6 mmol/l)

Hur du sänker dina triglycerider

Vissa människor är genetiskt benägna att ha höga triglyceridnivåer. I de flesta fall går det dock att påverka värdena själv – framför allt genom att förändra sina levnadsvanor:

• Sluta röka
• Begränsa intaget av fett och socker
• Minska alkoholkonsumtionen
• Gå ner i vikt om du bär på extra kilon
• Rör på dig mer i vardagen

Bra nyheter är att motion lönar sig oavsett: även om du inte tappar någon vikt brukar triglyceridnivåerna sjunka när du blir mer fysiskt aktiv. För mer information om hjärtvänlig kost kan du besöka exempelvis Hjärt-Lungfondens webbplats.

Räcker inte livsstilsförändringarna kan din läkare förskriva läkemedel. Nikotinsyra (niacin) och fibrater är två vanliga läkemedelsgrupper som används för att behandla förhöjda triglyceridnivåer.