Inte allt kolesterol är skadligt för hälsan. LDL-kolesterol, det så kallade "onda kolesterolet", kan fastna på blodkärlens väggar och med tiden leda till att artärerna täpps igen. Bildas en blodpropp i ett sådant förträngt område finns det risk för hjärtinfarkt eller stroke.
HDL-kolesterol, "det goda kolesterolet", fungerar helt annorlunda. Det rör sig lätt i blodet, ansamlas inte på kärlväggarna och hjälper till att transportera bort kolesterol från artärerna tillbaka till levern, där det sedan lämnar kroppen. Nivåerna av HDL är dessutom en oberoende riskfaktor för hjärtsjukdom. Även om ditt totala kolesterol och ditt LDL ligger inom normalområdet, innebär låga HDL-värden (under 40 mg/dl för män och under 50 mg/dl för kvinnor) en ökad risk för tidig kranskärlssjukdom.
All form av aerob träning – till exempel promenader, skridskoåkning eller cykling – som höjer din puls i 20–30 minuter åt gången bidrar till att öka dina HDL-nivåer.
Att lägga bort tobaken ger en direkt ökning av det goda kolesterolet i blodet.
Rapsolja, avokadoolja, olivolja samt fetterna i jordnötssmör kan höja HDL-kolesterolet utan att samtidigt öka det totala kolesterolet.
Transfetter (allt som på näringsdeklarationen anges som "delvis härdade vegetabiliska oljor") ökar inte bara det onda kolesterolet – de sänker också nivåerna av det goda.
Lösliga fibrer finns bland annat i havregryn, frukt, grönsaker och baljväxter och bidrar till en bättre kolesterolbalans.
Övervikt leder till förhöjt LDL-kolesterol och sänkta HDL-nivåer. Redan en måttlig viktnedgång kan göra skillnad.
Sikta på att fettet utgör 30–35 procent av ditt dagliga kaloriintag, men inte mindre än 25 procent. För lite fett i kosten kan faktiskt vara farligt för kroppen.
Kom ihåg att stora livsstilsförändringar tar tid innan de syns i blodvärdena. Kombinera regelbunden motion med en balanserad kost, och kontakta gärna din vårdcentral för regelbundna kolesterolkontroller så att du kan följa utvecklingen över tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online