Barretts esofagus är en matsmältningsstörning som drabbar uppskattningsvis 1,6 till 6,8 procent av befolkningen, främst ljushygade män. Vid detta tillstånd förändras cellerna i slemhinnan som klär matstrupen så att de börjar likna tarmvävnad. Personer med Barretts esofagus kan uppleva bröstsmärta, svårigheter att svälja, torrhosta och återkommande halsbränna. Tillståndet innebär också en något förhöjd risk att utveckla en cancerform som kallas adenokarcinom i matstrupen.
Ett av de viktigaste sätten att förebygga Barretts esofagus är att behandla gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) i tid, eftersom den är kopplad till en högre förekomst av tillståndet. Att utesluta starkt kryddad mat ur kosten är dock knappast lösningen – här förklarar vi varför.
National Digestive Diseases Information Clearinghouse konstaterar att forskarna ännu inte vet säkert vad som orsakar Barretts esofagus. Däremot utvecklar 5 till 10 procent av de personer som haft GERD i flera år tillståndet. Inte alla med Barretts esofagus upplever halsbränna eller syrauppkastning, vilket Mayo Clinic har påpekat. Även om vissa kan få ont i halsen efter att ha ätit mycket stark mat finns det inga belägg för att starkt kryddad mat direkt orsakar Barretts esofagus.
Hos vissa människor verkar vissa faktorer, exempelvis starkt kryddad mat, utlösa episoder av halsbränna eller syrauppkastning. Det sker när muskeln mellan matstrupen och magsäcken inte stänger sig helt, vilket gör att magsyra kan rinna upp i matstrupen. Om detta händer oftare än två gånger per vecka kan du ha GERD.
Precis som Barretts esofagus har GERD inte en enda orsak. Vanliga riskfaktorer inkluderar rökning, övervikt, diabetes, astma samt vissa medicinska tillstånd som Zollinger-Ellisons syndrom eller sklerodermi.
Personer med GERD får ofta rådet att undvika vissa livsmedel, bland annat alkohol, choklad och starkt kryddade rätter, för att kontrollera symtomen och minska risken för komplikationer som Barretts esofagus. En översiktsstudie publicerad i Archives of Internal Medicine år 2006 antyder dock att dessa kostrestriktioner kanske inte alls är effektiva för att hantera GERD eller förebygga Barretts esofagus.
Studien leddes av gastroenterologen Dr. Lauren Gerson vid Stanford University och granskade över 2 000 studier om GERD som publicerats mellan 1975 och 2004. Gerson och hennes kollegor fann att inga kostförändringar – inte ens att utesluta starkt kryddad mat – visade sig ge någon bestående effekt vid behandling eller förebyggande av GERD.
Gersons studie identifierade dock två faktorer som faktiskt minskade både GERD-symtom och risken för Barretts esofagus: att gå ner i vikt och att sova med huvudändan av sängen förhöjd.
I stället för att be patienterna sluta äta livsmedel som eventuellt kan orsaka halsbränna och syrauppkastning rekommenderar Gerson dem att föra matdagbok och notera om specifika livsmedel verkar utlösa symtom. Gör de det räcker det att utesluta just det livsmedlet. Dessutom kan en kost rik på frukt och grönsaker bidra till att skydda mot både GERD och Barretts esofagus.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online