Enligt Diabetesföreningen i Greater Cleveland lever cirka 23,6 miljoner människor i USA med diabetes. Sjukdomen är allvarlig och kräver daglig övervakning och noggrann kontroll. Många av dess komplikationer börjar med magont, som sedan kan utvecklas till ett allvarligare tillstånd. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna till buksmärtor hos personer med diabetes – och vad du bör göra åt dem.
Konstant hunger är ett tidigt varningstecken på diabetes. En person med diabetes kan förlora socker genom täta urineringar, vilket också leder till kaloriförluster. Samtidigt kan sjukdomen hindra sockret från att nå kroppens celler, vilket ger en ständig hungerkänsla. Att hantera denna hunger kan bli ett stort problem, eftersom den kan leda till överätning och fetma – vilket i sin tur ökar risken för ytterligare hälsoproblem, exempelvis hjärtsjukdom.
Vid typ 1-diabetes upplevs ofta extrem hunger eftersom kroppen saknar tillräckligt med insulin för att föra sockret in i cellerna. Muskler och organ blir då tomma på energi. Detta utlöser ökad hunger även efter måltider, eftersom sockret från maten aldrig når vävnaderna – som i praktiken svälter utan insulin.
Gastropares, även kallat fördröjd magsäckstömning, är ett tillstånd där magsäcken tar onormalt lång tid på sig att tömma sitt innehåll. Det drabbar personer med både typ 1- och typ 2-diabetes och betraktas som en komplikation av sjukdomen.
Under normala förhållanden drar magsäcken ihop sig för att flytta maten vidare till tunntarmen, där den smälts. Vagusnerven reglerar denna rörelse från magsäcken till matsmältningskanalen. När vagusnerven skadas slutar musklerna i magsäcken att fungera korrekt, vilket ger upphov till gastropares. Tillståndet räknas som en form av neuropati (nervskada) och kan vid diabetes orsakas av långa perioder med högt blodsocker.
Den fördröjda matsmältningen gör samtidigt diabetesbehandlingen svårare, eftersom det blir svårare att förutsäga när sockret tas upp i blodet. Gastropares kan dock behandlas med justerad insulinvård, läkemedel, kostförändringar eller – i svåra fall – sondmatning.
Hypoglykemi, alltså lågt blodsocker eller lågt blodglukos, uppstår när blodsockernivån blir för låg och drabbar diabetiker då och då. Det orsakar hungerattacker och smärtor i magen, samt andra allvarliga symtom som svimning och kramper. Lämnas det obehandlat kan det bli farligt och i värsta fall leda till koma.
Enligt American Diabetes Association är det bästa sättet att behandla hypoglykemi att snabbt få i kroppen socker – exempelvis genom fem eller sex hårda godisbitar, en frukt eller glukostabletter.
Diabetisk ketoacidos, ofta förkortat DKA, är ett allvarligt tillstånd som framför allt förekommer vid typ 1-diabetes. Det uppstår när insulinnivåerna inte räcker till för kroppens grundläggande ämnesomsättningsbehov. Typiska symtom är högt blodsocker, illamående, kräkningar och buksmärtor – särskilt hos barn.
Enligt Mercks webbplats är hjärnsvullnad en komplikation som drabbar cirka 1 procent av patienterna, främst barn. Dödsfall är ett möjligt utfall och inträffar i 1 till 10 procent av fallen. Diabetisk ketoacidos är därför ett akut tillstånd som måste behandlas omedelbart.
Så länge diabetes hålls under kontroll och övervakas noga kan de flesta komplikationer behandlas relativt enkelt. Obehandlad diabetes kan dock leda till livshotande tillstånd. Magont är ett vanligt symtom hos både diagnosticerade och ännu odiagnosticerade patienter, och en ständig hungerkänsla med återkommande hungerattacker är ett tidigt tecken på sjukdomen.
Misstänker du att du har diabetes? Kontakta din läkare så snart som möjligt, innan situationen hinner gå över styr och du behöver behandling för en allvarlig komplikation. Observera att denna artikel endast är informativ och inte ersätter professionell medicinsk rådgivning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online