
Ett hiatusbråck, även kallat mellangärdesbråck, uppstår i öppningen i mellangärdet (diafragma) där matstrupen mynnar ut i magsäcken. Vid ett hiatusbråck pressas en del av magsäcken upp genom denna öppning. Behandlingen anpassas alltid efter bråckets storlek och vilka besvär patienten har.
Ett litet hiatusbråck ger oftast inga symtom alls. Större bråck orsakar däremot ofta besvär, eftersom magsyra då tränger upp i matstrupen. Vanliga symtom är halsbränna, bröstsmärta, rapningar och illamående. Läkare upptäcker ofta hiatusbråcket i samband med att de söker orsaken till halsbränna, smärtor i övre delen av buken eller bröstet. Två vanliga undersökningsmetoder är röntgen med bariumsväljning och gastroskopi (magkameraundersökning). När diagnosen är ställd finns flera behandlingsmöjligheter som kan lindra besvären.
Vissa läkemedel kan förskrivas för att neutralisera magsyran, stärka muskeln som normalt hindrar syra från att tränga upp i matstrupen samt minska syraproduktionen. Antacida, alltså syraneutraliserande medel, kan användas för att snabbt stoppa halsbränna. H2-blockerare minskar mängden syra som magsäcken utsöndrar, medan protonpumpshämmare blockerar syraproduktionen och ger matstrupens slemhinna tid att läka. Dessa läkemedel kan användas var för sig eller i kombination med varandra.
Läkare rekommenderar oftast även vissa livsstilsförändringar: undvik stora och tunga måltider, och lägg dig inte ner eller böj dig framåt direkt efter att du ätit. Rökstopp och viktnedgång rekommenderas när det är aktuellt för patienten. Om läkemedel och livsstilsråd inte räcker till för att kontrollera besvären kan kirurgiska ingrepp bli nödvändiga. Operationen kan bestå i att draga ned magsäcken i buken och minska öppningens storlek i mellangärdet, rekonstruera magmunnen (matstrupens slutmuskel) eller avlägsna bråcksäcken.
Hiatusbråck går i regel bra att behandla med rätt mediciner och, vid behov, operation. En komplikation vid stort hiatusbråck är gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), ofta kallad sura uppstötningar. Obehandlad eller återkommande reflux kan leda till allvarliga komplikationer. Patienten kan få sväljsvårigheter och utveckla Barretts esofagus – ett tillstånd som uppstår när matstrupen under lång tid utsätts för upprepade syraangrepp. Patienter med Barretts esofagus bör följas noggrant av en gastroenterolog, eftersom risken för matstrupscancer är förhöjd. De flesta med Barretts esofagus utvecklar dock aldrig cancer. En tumör i matstrupen gör däremot sväljningen mycket besvärlig, och med tiden kan patienten förlora förmågan att svälja helt. Kontakta alltid din läkare om symtomen förvärras eller om nya besvär uppstår.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online