1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Ulcerös kolit: symtom, orsaker och behandling

Ulcerös kolit är en kronisk tarmsjukdom och den vanligaste formen av inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Sjukdomen uppstår när slemhinnan i tjocktarmen blir inflammerad eller får sår. Inflammationen kan drabba hela tjocktarmen eller bara en del av den. Det är viktigt att känna igen symtomen i tid – om sjukdomen lämnas obehandlad kan den leda till allvarliga hälsoproblem, däribland ökad risk för tarmcancer.

Fysiska symtom

Buksmärtor och magkramper är två av de vanligaste symtomen på kolit. Många upplever också ett akut och plötsligt behov av att gå på toaletten. Frekventa mjuka avföringar, diarré eller blodig avföring är andra typiska tecken. Vissa drabbas även av smärta i ändtarmen samt en känsla av oförmåga att få ut avföringen, trots starka trängningar.

Sekundära symtom

Viktnedgång är vanligt vid kolit, ofta på grund av nedsatt aptit. Om du har diarré eller smärta i samband med tarmrörelser kan du bli frestad att hoppa över måltider, vilket förvärrar situationen. Mindre vanliga symtom inkluderar ledvärk, ögonproblem och leversjukdom. I svåra fall kan feber, uttorkning och cirkulatorisk chock uppstå – det kräver omedelbar vård.

Symtomens förlopp

Kolit är ofta en sjukdom med skov, vilket innebär att symtomen kommer och går. Endast cirka 5 procent av patienterna har konstanta besvär. Efter ett aktivt skov kan du vara helt symtomfri i flera månader eller till och med flera år innan nästa skov bryter ut.

Orsaker

Den exakta orsaken till ulcerös kolit är idag okänd. Forskning tyder dock på att sjukdomen kan bero på att immunförsvaret reagerar felaktigt på bakterier och virus i tarmen, vilket utlöser en kronisk inflammation hos genetiskt benägna individer.

Behandling

Behandlingen av kolit anpassas efter symtomens svårighetsgrad och typ. Den består oftast av läkemedel som minskar inflammationen, i kombination med kostomläggningar. I vissa fall kan det behövas antiinflammatoriska läkemedel, immunsupprimerande behandling eller, vid allvarliga komplikationer, kirurgi. Regelbunden uppföljning hos läkare är viktig för att hålla sjukdomen under kontroll och minska risken för långsiktiga komplikationer.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online