1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vad orsakar gastroesofageal refluxsjukdom? De vanligaste utlösande faktörerna

Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), ofta kallad sura uppstötningar eller halsbränna i vardagligt tal, är ett kroniskt tillstånd som vanligtvis visar sig efter intag av mat eller dryck. Symtomen varierar från person till person, men om du lider av refluxsjukdom kan kräkningar, halsbränna, illamående och hosta vara en återkommande del av vardagen. Det finns flera sätt att hantera tillståndet och förhindra bestående skador på matstrupen – men innan läkningsprocessen kan börja behöver du förstå vad som egentligen orsakar besvären.

Övervikt och överskottsfett

En hälsosam kroppsvikt skyddar mot många sjukdomar, såsom diabetes, hjärtsjukdom och fettlever. På samma sätt minskar en balanserad vikt risken att utveckla en kronisk form av refluxsjukdom. Övervikt belastar magsäcken och trycker bukorganen uppåt. Denna uppåtgående press utlöser tillbakalöpning av magsyra, vilket i sin tur ger upphov till typiska GERD-symtom.

Kost och matvanor

Granska gärna dina matvanor om du har gastroesofageal refluxsjukdom. Ofta står symtomen i direkt samband med matval och ätmönster. Stora mängder av vissa livsmedel – som tomatbaserade produkter, citrusfrukter, starkt kryddad mat, koffein och fettrik mat – kan exempelvis framkalla refluxbesvär. Även överätning utlöser symtom, och det är inte ovanligt att maten kommer upp igen strax efter en tung måltid.

Hiatusbråck

Ett hiatusbråck kan också spela en avgörande roll vid refluxsjukdom. Vid detta tillstånd buktar en del av magsäckens övre del upp ovanför mellangärdet (diafragman). Detta onormala läge underlättar tillbakalöpning av magsyra, som då fritt kan stiga upp genom matstrupen mot svalget. För att diagnostisera ett hiatusbråck krävs bilddiagnostik, exempelvis röntgenundersökning.

Att ligga ner efter måltider

En annan vanlig utlösande faktor är att lägga sig ner direkt efter att ha ätit. Tyngdkraften spelar en viktig roll vid reflux – att gå och lägga sig eller ta en tupplur efter en måltid kan snabbt ge obehagliga symtom. Håll istället överkroppen upprätt, eller höj huvudänden på sängen, i minst tre timmar efter att du ätit eller druckit. Det minskar risken för sura uppstötningar avsevärt.

Rökning

Musklerna i nedre delen av matstrupen – den nedre esofagussfinktern (LES) – håller normalt mat, dryck och magsyra kvar i magsäcken. Blir dessa muskler svaga kan magsyran tränga upp i matstrupen. Enligt Mayo Clinic försvagar rökning musklerna kring matstrupens nedre halva, vilket ökar risken för att utveckla gastroesofageal refluxsjukdom. Att sluta röka är därför ett av de mest effektiva stegen du kan ta för att lindra besvären.

När bör du söka vård?

Om du upplever halsbränna eller sura uppstötningar mer än två gånger i veckan, trots ändrade levnadsvanor, bör du kontakta vården. Långvarig obehandlad reflux kan nämligen leda till inflammation i matstrupen och i värsta case allvarligare komplikationer. En läkare kan hjälpa dig att hitta rätt behandling och utesluta andra underliggande orsaker.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online