Förstoppning kan drabba matsmältningssystemet utan föregående besvär eller varning. Tarmfunktionen varierar från person till person, vilket innebär att läkaren alltid tar hänsyn till individens normala mönster innan diagnosen kronisk förstoppning ställs. Förstoppning hos småbarn och barn är vanligt förekommande, och matsmältningen återgår oftast till det normala inom några dagar. När besvären däremot dröjer sig kvar kan läkaren bedöma att barnet lider av kronisk förstoppning och upprätta en behandlingsplan för att få matsmältningen tillbaka i ett normalt rytm.
Kronisk förstoppning är ett tillstånd där tarmrörelserna blir mindre frekventa än vanligt, eller där avföringen är hård och torr vilket gör den svår eller smärtsam att passera.
Upprepad, ofrivillig nedsmutsning – som ofta misstolkas som lös diarré – kan vara ett tecken på kronisk förstoppning hos barn. Andra symtom som kan förekomma är svullen buk, nedsatt aptit samt blod i avföringen.
Vätskebrist är en av de viktigaste faktorerna bakom kronisk förstoppning. En obalanserad kost med för lite fiber är en annan vanlig orsak, liksom en kost rik på fett och raffinerat socker. Även ärftlighet kan spela en roll, och vissa barn är helt enkelt mer benägna än andra att utveckla tillståndet.
Barn kan ignorera behovet av att gå på toalett när de hellre vill göra något de upplever som roligare eller viktigare, till exempel leka med vänner eller äta. Under en pågående förstoppning kan barnet dessutom medvetet undvika toabesök på grund av smärta och obehag. Oavsett orsak leder oregelbundna tarmrörelser till att avföringen blir hård, stor och ännu svårare att passera, vilket skapar en ond cirkel av fortsatta besvär och smärta.
Behandling av kronisk förstoppning ska alltid ske i samråd med läkare. En vanlig åtgärd är så kallad disimpaktion, det vill säga att man tömmer nedre delen av tarmen på ansamlad avföring. Om barnet inte haft avföring på flera dagar kan läkaren förskriva oral medicin, stolpiller eller lavemang för att tömma ändtarmen. Efter att tarmen tömts går läkaren igenom hur framtida ansamlingar kan förebyggas. Det görs oftast genom kostomläggning, etablerade rutiner för regelbundna toabesök och i vissa fall medicinering.
Kronisk förstoppning kan ge upphov till flera smärtsamma komplikationer, exempelvis analfissurer (sprickor i huden runt ändtarmsöppningen), blödningar, hemorrojder, rektalprolaps och fekal impaction. Encopres – ofrivilligt läckage av avföring – är en ytterligare komplikation som kan drabba barn med tillståndet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online