Maten transporteras genom matstrupen med hjälp av en process som kallas peristaltik. Peristaltik är en serie ofrivilliga, rytmiska muskelkontraktioner som driver maten från svalget hela vägen ner till magsäcken. Processen sker helt automatiskt, utan att vi behöver tänka på den.
Processen inleds så snart mat eller vätska förs in i munnen. Tungan arbetar tillsammans med kindernas muskler för att forma maten till en sammanhållen klump, som kallas bolus. Därefter pressas bolus bakåt mot svalget.
När bolus når svalget triggas en serie ofrivilliga muskelkontraktioner igång. Dessa kontraktioner flyttar bolus vidare från svalget och in i matstrupens övre öppning.
När bolus har passerat in i matstrupen fortsätter peristaltikvågorna. Matstrupens muskulatur drar ihop sig och slappnar av i ett vågliknande mönster bakom matklumpen, vilket successivt pressar den nedåt mot magsäcken.
Vid matstrupens nedre ände finns en muskelring som kallas nedre esofagussfinktern. Normalt håller denna ring sig stängd för att hindra magsyra från att stiga upp. När matbolus trycker mot sfinktern slappnar den dock av, vilket gör att maten kan passera in i magsäcken.
Hela resan från sväljning till att maten når magsäcken sker på loppet av några sekunder. Det intressanta är att transporten fungerar oavsett kroppsställning – peristaltiken kräver alltså ingen hjälp av tyngdkraften. Står man dock upprätt, eller om matsmältningsmassan är stor, kan tyngdkraften ändå bidra till att påskynda processen.
Vissa faktorer kan dock störja peristaltiken och leda till sväljsvårigheter eller så kallade esofageala motilitetssjukdomar, det vill säga rubbningar i matstrupens rörlighet. Exempel på sådana faktorer är neurologiska sjukdomar, åldrande, vissa läkemedel samt gastroesofageal refluxsjukdom (GERD).
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online