1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Varifrån kommer matsmältningsenzymerna i tunntarmen?

Matsmältningsenzymerna i tunntarmen kommer från två huvudsakliga källor: bukspottkörteln och tunntarmens egna epitelceller. Tillsammans säkerställer de att näringsämnena i maten bryts ner effektivt så att kroppen kan ta upp dem.

Enzymer från bukspottkörteln

Bukspottkörteln är en körtel som ligger bakom magsäcken. Den producerar och utsöndrar flera viktiga matsmältningsenzymer:

  • Amylas: Bryter ner kolhydrater till enkla sockerarter som maltos, dextriner och glukos.
  • Lipas: Bryter ner fett till fettsyror och glycerol.
  • Proteaser: Bryter ner proteiner till mindre peptider och aminosyror. Bukspottkörtelns viktigaste proteaser är trypsin, kimotrypsin och elastas.

Dessa enzymer utsöndras via pankreasgången och når sedan tunntarmen genom öppningen som kallas Vateri papill (ampulla hepatopancreatica).

Enzymer från tunntarmens epitelceller

Epitelcellerna som bekläder tunntarmens insida producerar även själva flera matsmältningsenzymer:

  • Enteropeptidas: Aktiverar trypsin från dess inaktiva föregångare trypsinogen.
  • Peptidaser: Bryter vidare ner peptider till fria aminosyror.
  • Disackaridaser: Bryter ner disackarider (dubbla sockerarter som sackaros, maltos och laktos) till monosackarider som glukos, fruktos och galaktos. Kända exempel är laktas, sackaras och maltas.
  • Nukleaser: Bryter ner nukleinsyror till nukleotider och nukleosider.

Dessa enzymer bildas och frisätts direkt av epitelcellerna ut i tarmens lumen, där de deltar i den slutliga nedbrytningen av födan.

Övriga källor till matsmältningsenzymer

Utöver dessa två huvudkällor förekommer vissa matsmältningsenzymer även i saliven (till exempel salivamylas, som börjar nedbrytningen av stärkelse redan i munnen) samt i tunntarmens borstbräm (till exempel alkaliskt fosfatas), vilket ytterligare kompletterar matsmältningen.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online