Bestående avföringslukt trots god hygien är sällan orsakad av fekal kontamination. Viktiga orsaker inkluderar:
1. Metabola och genetiska tillstånd
- Trimetylaminuri (TMAU): Oförmåga att oxidera trimetylamin → fiskig/avföringslukt i svett, andedräkt, urin.
- Isovaleriansyremi: Svettig, ostig lukt.
- Diabetisk ketoacidos: Fruktig/aceton andedräkt; allvarliga fall kan ha avföringsnoter från tarmdysbios.
2. Magsäck-tarm-sjukdomar
- Fistler: Enterokutana, rectovaginala, perianala → fekalt material på huden.
- Allvarlig förstoppning/obstruktion: Fekal kräkning (sällan), hudpermeation av flyktiga ämnen.
- SIBO / Dysbios: Förändrade flyktiga organiska föreningar utsöndras via huden.
3. Hudmikrobiomobevikt
- Corynebacterium, Staphylococcus spp. metaboliserar svett till flyktiga syror (isovaleriansyra, propionsyra) med ostig/avföringslukt.
- Hyperhidros förstärker lukt.
4. Läkemedel och tillskott
- Kolin, karnitin, lecitin → trimetylaminproduktion.
- Antibiotika som förändrar hud/tarmflora.
Handlingsplan
- Hudläkare: Hudodling för mikrobiomanalys, uteslut infektion.
- Distriktsläkare: Metabolisk screening (TMAU urinprov, glukos, njur/leverfunktion).
- Matsmältningsutredning om tarmsymtom finns.
- Antibakteriella tvättar (klorhexidin, bensoylperoxid), topiska antibiotika, klinisk styrka antitranspirant.
