Osteoporos drabbar omkring tio miljoner amerikaner. Sjukdomen orsakas av en obalans i bencellernas funktion, där nedbrytningen av benvävnad går snabbare än uppbyggnaden av nytt ben. Resultatet blir att benen försvagas gradvis och i slutändan blir så sköra att de lätt går sönder.
Friska ben byggs om kontinuerligt genom hela livet. Osteoblaster, de benbyggande cellerna, avsätter kalcium och ökar benmassan, medan osteoklaster bryter ner ben i en process som kallas resorption. Normalt hålls dessa två processer i balans, vilket är avgörande för en optimal benhälsa och en normal bentillväxt.
Vid osteoporos är osteoklasterna överaktiva och avmineraliserar samt bryter ner benets beståndsdelar. Osteoporotiska ben blir därför sköra, både på grund av den förlorade benmassan och av den försämrade kvaliteten på den kvarvarande benvävnaden.
Bentillväxten sker huvudsakligen under sen barndom och tonåren, då 40 till 50 procent av den totala benmassan byggs upp. Under denna period är de benbyggande osteoblasterna särskilt aktiva och producerar kollagen, som utgör benets viktigaste strukturella beståndsdel.
Tillräckligt kalciumintag och regelbunden belastningsträning maximerar bendensiteten, vilket kan fördröja eller helt förebygga osteoporos senare i livet. Benförlusten accelererar med åldern och efter menopaus, när östrogennivåerna sjunker. Även användning av glukokortikoider och kalciumbrist kan snabba på nedbrytningen.
Bendensiteten påverkas i hög grad av genetiska faktorer. Barn till personer med osteoporos bör därför medvetet bygga upp starka ben tidigt i livet och undvika de faktorer som kan utlösa benförlust, exempelvis fysisk inaktivitet, rökning och otillräckligt kalciumintag.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online