Osteoporos, ofta kallad benskörhet, är ett tillstånd där benmassan är låg och benvävnadens struktur successivt bryts ned. Detta gör skelettet skört och ökar risken för frakturer avsevärt. Sjukdomen drabbar främst kvinnor, särskilt efter menopaus, men även män kan utveckla osteoporos.
Osteoporos drabbar uppskattningsvis 44 miljoner människor i USA. Enligt National Institute of Arthritis and Musculoskeletal and Skin Diseases är osteoporos en direkt orsak till fler än 1,5 miljoner frakturer varje år, främst i höft, ryggrad, handled och andra delar av skelettet.
För att bedöma omfattningen av benförlusten kan läkaren beställa en bentäthetsmätning. Mätningen görs vanligtvis vid höften eller ryggraden med hjälp av dubbelenergi-röntgenabsorptiometri, ofta förkortat DEXA eller DXA. Ett värde som ligger 2,5 standardavvikelser eller mer under nivån hos en normal ung vuxen innebär att osteoporos föreligger. Resultatet av mätningen benämns T-score.
Flera faktorer kan tyda på ökad frakturrisk: hög ålder, kön, tidigare frakturer, lågt kroppsmasseindex (BMI), aktiv rökning, alkoholkonsumtion på tre enheter eller mer per dag, reumatoid artrit, behandling med orala glukokortikoider samt ärftlighet – särskilt om en förälder har haft höftfraktur.
Kvinnor efter menopaus och män från 50 års ålder bör överväga behandling om de uppfyller något av följande kriterier:
Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt flera läkemedelsgrupper för behandling av osteoporos, bland annat bisfosfonater, kalcitonin, östrogener, östrogenagonister och paratyreoideahormon. Samtliga har visats minska risken för frakturer.
Risken för frakturer kan också minskas genom enkla livsstilsförändringar:
Vid misstanke om benskörhet, eller om du tillhör någon av riskgrupperna, är det klokt att kontakta vården för en individuell riskbedömning och eventuell bentäthetsmätning. Tidig insats kan förebygga frakturer och bibehålla god benhälsa genom hela livet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online