Felaktig lyftteknik – vanliga ryggskador och hur du förebygger dem

"Lyft med benen, inte med ryggen." De flesta har hört detta säkerhetsråd vid något tillfälle, och det är fortfarande ett utmärkt råd. Även om du länge klarat dig undan med en dålig lyftteknik är risken stor att du förr eller senare drabbas av en smärtsam skada om du fortsätter lyfta felaktigt. Skadan du ådrar dig tillhör sannolikt en av de vanligaste lyftrelaterade skadetyperna.

Lyft och ryggraden

De flesta skador som orsakas av felaktiga lyft ryms inom kategorin ryggskador. Mer specifikt uppstår de i ryggradens strukturer eller i de muskler som fäster vid ryggraden. Allra oftast drabbas ländryggen – området mellan höfternas övre del och ryggens nedre kurva, ovanför stussen. För att undvika dessa skador ska du aldrig böja dig framåt i midjan under lyftet när du reser dig upp.

Muskelskador

Vid felaktig lyftteknik kan musklerna som fäster vid ländryggen och korsbenet töjas eller skadas. När en muskel töjs utöver sin kapacitet kallas det för en muskelsträckning. Sträckningar ger akut smärta i samband med skadan, och besvären kan förvärras om muskeln reagerar genom att dra ihop sig i kramper. Timmar och dagar efter skadan kan dessutom inflammation uppstå runt det skadade området, vilket gör att smärtan varar längre och att läkningen går långsammare.

De flesta behandlar muskelsträckningar med vila, kylning och receptfria antiinflammatoriska läkemedel. En allvarligare skada där muskelfibrer faktiskt brister kallas muskelbristning. Den har samma karaktär som en sträckning men är betydligt svårare – smärtan är större och återhämtningen tar betydligt längre tid.

Skador på leder och ledband

Ryggraden består av enskilda ben som kallas kotor. Kotorna är sammanbundna med mjuka, icke-beniga vävnader som bildar leder mellan varje kota. Varje ryggled stabiliseras av tre ledband, och felaktiga lyft kan skada vilka som helst av dessa strukturer. Överbelastning ger ofta akut smärta, följt av muskelkramper och inflammation.

Ledbandsskador behandlas på samma sätt som muskelsträckningar – med vila, kylning och antiinflammatoriska läkemedel. Eftersom dessa skador kan ge ärrbildning och permanenta förändringar i vävnaden leder de ibland till återkommande skador eller kronisk inflammation.

Diskbråck

Mellan kotlederna finns en stötdämpande kudda som kallas mellankotskivan, eller disk. Om disken förskjuts från sin normala position vid ett felaktigt lyft uppstår ett diskbråck, även kallat hernierad eller "utträdd" disk. Denna skada är extremt smärtsam eftersom den utträngda delen av disken kan trycka mot nerverna i ryggraden. Smärtan kan därför stråla ut till andra delar av kroppen, exempelvis ner i benet som ischias. Diskbråck kräver i många fall kirurgisk behandling.

Så lyfter du rätt

Det bästa sättet att undvika dessa skador är att använda rätt teknik från början:

• Böj knäna och håll ryggen rak – låt benen göra jobbet.
• Håll lasten nära kroppen under hela lyftet.
• Undvik att vrida eller vrida på överkroppen medan du bär.
• Planera lyftet i förväg och be om hjälp vid tunga eller otympliga lyft.

Kommer du ihåg dessa grundprinciper minskar du risken för både akuta skador och långvariga ryggproblem avsevärt.