Under den embryonala utvecklingen växer ryggradens ben, kotorna, snabbare än ryggmärgen – den långa pelaren av nervvävnad som finns inuti ryggraden. I början når ryggmärgen en av de nedre kotorna och fortsätter därefter att växa. Vid en normal utveckling rör sig ryggmärgen fritt inom ryggkanalen. Hos vissa foster fastnar dock ryggmärgen i ryggraden, ett tillstånd som kallas tjudrat ryggmärgssyndrom (tethered cord syndrome).
Tillståndet förekommer oftast hos barn med missbildningar som spina bifida, men kan också orsakas av tumörer eller ärrvävnad. Under barndomen blir symtomen ofta allt tydligare i takt med att barnet växer.
Tillståndet kan ofta kännas igen på missfärgningar eller en fläck av hår på huden över ryggraden, eller på en liten grop eller svullnad i nedre delen av ryggen. Barnet upplever ryggvärk och kan också uppvisa neurologiska avvikelser, exempelvis nedsatt känsel i benet eller höften, samt svårigheter att gå.
Symtomen kan förvärras gradvis och kan även omfatta muskelsvaghet, onormal krökning av ryggraden (skolios) samt störningar i tarm- och blåsfunktion. Om tillståndet inte upptäcks och behandlas i tid ökar trycket på ryggmärgen, vilket kan leda till permanenta neurologiska skador.
Om tjudrad ryggmärg misstänks hos ett spädbarn utförs en ultraljudsundersökning, som ofta kan identifiera orsaken till problemet. Uppptäcks tillståndet först efter spädbarnsåldern sker det vanligtvis genom en synlig avvikelse nära nedre delen av ryggraden. Då används magnetresonanstomografi (MRI), liksom röntgen och datortomografi (CT), för att fastställa orsak och läge.
Om undersökningarna visar på ett problem rekommenderar vårdpersonalen ofta elektromyografi (EMG) för att utvärdera hur väl nerverna i området fungerar.
Kirurgi är den rekommenderade behandlingen vid tjudrad ryggmärg. Ju tidigare syndromet upptäcks och operationen utförs, desto mindre blir risken för bestående neurologiska skador. Vid en öppen ryggkirurgisk metod repareras avvikelsen samtidigt som den neurologiska funktionen övervakas noggrant, så att ytterligare nervskador undviks. Övervakningen fortsätter även efter operationen för att säkerställa att ryggmärgen inte fastnar igen.
När öppen kirurgi inte är möjlig kan kirurger istället välja att genomföra ett ingrepp där angränsande nerverötter delas för att lindra smärtan. Vissa personer med tjudrad ryggmärg får inte allvarliga symtom förrän i vuxen ålder; i dessa fall behövs ingen operation förrän smärta eller funktionsnedsättning uppstår.
Utöver kirurgi rekommenderar neurologer också symtomlindrande åtgärder i form av rehabilitering och/eller medicinering för att förbättra livskvaliteten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online