Ryggsmärta är ett av de allra vanligaste hälsobesvären. Enligt University of Washington Medicine har upp till 80 procent av alla amerikanska vuxna drabbats av sådan smärta någon gång under livet. Besvären kan utlösas av en skada på ryggraden eller bero på en sjukdom som artros, diskbråck eller spinal stenos. Injektioner i diskarna i det smärtande området kan ge tillfällig lindring – och samtidigt viktig diagnostisk information.
Oavsett om du vänder dig till en ortoped eller en specialist inom smärtlindring för din rygg- eller nacksmärta blir det första steget att ta röntgenbilder eller magnetresonanstomografi (MRI) av den del av ryggraden som verkar ligga bakom besvären. Bilderna, särskilt MRI-undersökningarna, visar områden där diskarna uppvisar avvikelser som tyder på slitage eller traumatisk skada. De visar också var nerver som lämnar ryggraden riskerar att komma i kläm mellan kotorna.
Även om röntgen eller MRI kan tyda på att en eller flera diskar orsakar problemet kan inga säkra slutsatser dras enbart utifrån bilderna. Din läkare föreslår därför ofta en diskinjektion för att bekräfta om den misstänkta disken verkligen är orsaken till smärtan. Ger injektionen lindring betraktas det som ett positivt diagnostiskt fynd – disken ansvarar då åtminstone delvis för besvären. Om flera diskar injiceras utan att smärtan minskar kan läkaren istället pröva andra strukturer i ryggraden, exempelvis fasettlederna, för att se om lindring kan uppnås på det sättet.
De flesta rygginjektioner utförs som epidurala steroidinjektioner (ESI), enligt Mayfield Clinic. Tre tekniker används: kaudal blockad, transforaminal och translaminär. Benämningarna beskriver vilken väg läkaren tar vid injektionen, men förberedelserna är i princip desamma oavsett metod. Du ligger på mage på ett bord, huden runt injektionsstället rengörs och steriliseras, varefter ett lokalbedövningsmedel som lidokain sprutas in för att bedöva området. Under fluoroskopisk vägledning för läkaren sedan in en kanyl i målområdet och doserar en stark kortikosteroid exakt dit. Hela ingreppet tar bara 10–15 minuter, därefter följs du en kort tid innan du får åka hem.
Vid en kaudal blockad förs kanylen in i den kaudala kanalen längst ned i ländryggen, enligt webbplatsen All About Back Pain. Vid en translaminär, även kallad translumbal, ESI placeras kanylen i det epidurala rummet mellan två kotor. Vid en transforaminal ESI ges injektionen i stället nära en nervrot, precis där den lämnar ryggmärgskanalen genom öppningen som kallas foramen.
Lindringen från en steroidinjektion är oftast tillfällig och varierar från några veckor till flera månader. Det är vanligt att injektionsstället känns ömt under ett par dagar. Diskutera alltid med din läkare hur många injektioner som är lämpliga, vilken uppföljning som behövs och vilka kompletterande behandlingar – som fysioterapi eller träning – som kan förbättra resultatet på lång sikt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online