Symtomen på degenerativ disksjukdom – ett slitage på en av ryggradens stötdämpande diskar – varierar beroende på var den drabbade disken sitter och hur uttalat skadetillståndet är. Besvären kan komma i perioder eller vara kroniska och spänner från enstaka irritation till helt invalidiserande smärta. Genom att följa läkarens råd om hur du bäst vårdar din rygg kan du ofta minska hur ofta symtomen återkommer.
Står eller går du länge i sträck vid degenerativ disksjukdom kan du drabbas av så kallad pseudokludikation, det vill säga smärta eller kramp i benen. Att sätta dig eller böja dig framåt lindrar vanligtvis besvären, men de kommer tillbaka efter längre tids stående. Smärtan förvärras dessutom ofta när du går backe nedåt. Orsaken är nerver som kläms ihop i ländryggen, ryggradens nedre del.
Börjar smärtan i höften eller skinkan och strålar nedåt längs baksidan av ett ben kan det tyda på degeneration av en disk i ländryggen. Besvären förvärras ofta efter långvarigt sittande och kan sprida sig ända ner i foten. Tillsammans med smärtan kan det också förekomma stickningar, muskelsvaghet eller domningar.
Degeneration av en disk i halsryggen ger oftast smärta i nacke och axlar, som ibland strålar ut i armen. Kommer ryggmärgen i kläm av degenerationen kan du även uppleva muskelsvaghet i benen och svårigheter att gå.
Frekventa fall eller en känsla av klumpighet kan bero på att tryck mot halsryggens ryggmärg påverkar balansen. Påverkar sjukdomen de nerver som styr blåsan eller tarmen kan urin- eller avföringsinkontinens uppstå i olika grad. Ett gnisslande i ryggen när du rör eller vrider dig kan också vara ett tecken på diskdegeneration – när disken slits ner kan kotorna gnida mot varandra eller bilda benutväxter som skaver emot varandra.
Degenerativa förändringar kan bero på skada, åldrande eller sjukdom. Förloppet kan innefatta diskbråck, spinal stenos (förträngning av ryggkanalen), förändringar i ligament, artros eller tumörer i ryggen. Skadan läker inte av sig själv, även om du kan ha perioder helt fria från smärta. Degenerationen fortskrider vanligtvis gradvis under flera års tid.
Smärtstillande mediciner kan ge viss lindring. Är övervikt en bidragande faktor till slitaget kan viktnedgång göra skillnad. Andra behandlingsformer är stödjande korsett, elektroterapi och anpassad träning. Även fysioterapi och rehabiliteringsmedicin erbjuder lindring. Rehabiliteringsmedicinen, fysiatrien, är en specialitet som kombinerar fysikalisk medicin och rehabilitering med fokus på att behandla akuta och kroniska smärttillstånd samt rörelseorganbesvär, samtidigt som funktionen återställs. En fysiater är en läkare som behandlar allt från ömma axlar till ryggmärgsskador, enligt Cedars-Sinai Medical Center. I allvarliga fall kan läkaren rekommendera operation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online