Behandlingen av patienter med smärtsamma utbuktande diskar är långt ifrån standardiserad. Läkaren har många olika behandlingsalternativ att tillgå, men valet måste alltid anpassas individuellt efter varje patients specifika situation. I de flesta fall inleds vården med de mest konservativa behandlingsformerna, innan mer invasiva åtgärder övervägs.
För att lindra disksmärta kan allt från icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) och opioidbaserade smärtstillande medel till kortare kurer med orala kortisonpreparat förskrivas. Målet är att minska både inflammation och smärta så att patienten kan röra sig mer fritt under läkningsprocessen.
Målet med kiropraktisk behandling är att lindra smärta och hjälpa patienten återgå till sin normala funktionsnivå. Det sker genom manuella justeringar som minskar trycket på kotorna och förbättrar rörligheten i ryggraden. Behandlingen utförs alltid av en legitimerad kiropraktor med kunskap om ryggbesvär.
Under fysioterapibehandlingen hjälper terapeuten patienten att träna upp försvagade områden i kroppen för att återfå styrka och stabilitet. Programmet anpassas efter individens behov och kombinerar vanligtvis stretching, styrketräning och konditionsträning. Regelbunden träning hemma mellan besöken är ofta avgörande för ett gott resultat.
Ett vanligt behandlingsförlopp består av upp till tre injektioner som ges direkt i det drabbade diskområdet. Smärtlindringen kan vara i allt från en vecka upp till ett år. Injektionerna ska ges inom en 12-månadersperiod, och varje injektion måste göras med minst två veckors mellanrum för att säkerställa säkerheten.
När konservativ behandling inte ger tillräcklig lindring kan kirurgi bli aktuellt. Två operationsmetoder är standard: mikrodiskektomi, där den del av disken som trycker mot ryggmärgen eller nerverna tas bort, samt spinal fusion (kotledssteloperation), där två kotor sammanfogas till ett sammanhängande ben för att avlasta diskutrymmet däremellan.
Valet mellan konservativ och invasiv behandling beror till stor del på patientens smärtnivå, funktionsförmåga och rörlighet. En noggrann undersökning hos specialist tillsammans med bildtagning, exempelvis MR, ligger till grund för det bästa behandlingsvalet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online