1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så identifierar du spinal stenos: symtom, undersökning och diagnos

Spinal stenos innebär en förträngning av ryggmärgskanalen som kan ge en rad olika besvär. Typiska symtom är smärta, domningar, svaghet, en brännande känsla samt stickningar ("myrkrypningar") i skinkorna, benen eller armarna – beroende på var i ryggraden kompressionen sitter. Besvären blir ofta värre när du går eller står, medan de brukar lindras när du böjer dig framåt eller sätter dig. Upplever du dessa symtom bör du kontakta din läkare för en utredning.

Så går utredningen till

1. Dokumentera dina symtom

Skriv ner vilka symtom du har, eventuella skador du råkat ut för samt andra besvär du upplever. Gå sedan igenom informationen tillsammans med din läkare under den medicinska anamnesen, alltså sjukdomshistoriken. En tydlig översikt underlättar läkarens bedömning.

2. Genomgå en fysisk undersökning

Vid den kliniska undersökningen kan läkaren bilda sig en uppfattning om eventuell diagnos. Läkaren testar ofta din rörlighet och hur smärtan påverkas när du böjer dig på olika sätt. Vid misstanke om spinal stenos tittar läkaren särskilt efter nedsatta reflexer, domningar och muskelsvaghet.

3. Röntgenundersökning

Med diagnostiska verktyg som röntgen kan läkaren se tecken på skada, trauma eller avvikelser i ryggraden. Röntgenbilderna kan bland annat visa förkalkningar samt konturerna av kotor och leder.

4. Förbered dig på vidare tester

Beroende på vad den första undersökningen visar kan ytterligare utredning behövas:

  • MR (magnetresonanstomografi): kan "se" mellan kotorna ända in till ryggmärgen och avslöja svullnad, degeneration eller tumörer.
  • Datortomografi (CT): ger läkaren en detaljerad bild av ryggmärgskanalen och området runt omkring.
  • Myelografi: kan påvisa tryck mot ryggmärgen.
  • Benscintigrafi: kan visa frakturer, infektion, artrit eller tumörer.

5. Följ din behandlingsplan

Med hjälp av ovan nämnda undersökningar kan din läkare ställa en säker diagnos och ordinera behandling som lindrar smärtan och hjälper dig på vägen till återhämtning. Behandlingen kan exempelvis bestå av fysioterapi, smärtlindrande läkemedel eller i vissa fall kirurgi.

Sök akut vård om du får nya symtom som kraftig svaghet i benen, nedsatt känsel i underlivet eller problem med blås- och tarmkontroll – detta kan vara tecken på allvarlig nervkompression som kräver snabb behandling.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online