Kennedys sjukdom och äggstockscancer – symtom, diagnos och behandling

Vissa sjukdomar drabbar endast ett kön. Kennedys sjukdom är en ärftlig sjukdom som leder till en långsam nedbrytning av musklerna. Den drabbar enbart män, även om kvinnor kan vara friska bärare. Andra sjukdomar drabbar däremot enbart kvinnor – äggstockscancer är ett exempel, eftersom den angriper de kvinnliga reproduktionsorganen.

Vad är Kennedys sjukdom?

Kennedys sjukdom är en X-kromosombunden genetisk sjukdom som enbart drabbar män. Det innebär att genen finns endast på X-kromosomen, vilket gör män särskilt utsatta eftersom de bara har en sådan kromosom. Sjukdomen är även känd som spinal bulbär muskelatrofi (SBMA), och dess kännetecken är nedbrytningen av de främre horncellerna i ryggmärgen. Detta leder till progressiv muskelsvaghet och muskelatrofi.

Sjukdomen utvecklas långsamt och kan diagnostiseras genom ett genetiskt test. Idag finns det tyvärr inget botemedel, men medicinsk uppföljning och stödåtgärder kan hjälpa till att hantera symtomen och bevara livskvaliteten så länge som möjligt.

Symtom på äggstockscancer

Orsaken till äggstockscancer är okänd. Sjukdomen börjar i äggstockarna – de kvinnliga reproduktionsorgan som ansvarar för produktionen av ägg. Många symtom är vaga och kan lätt förväxlas med andra besvär.

Tidiga tecken inkluderar uppblåsthet, smärta i bäckenregionen och svårigheter att äta. Andra möjliga symtom är oförklarlig ryggsmärta, matsmältningsproblem, oregelbundna menstruationscykler, onormal vaginal blödning samt viktförändringar. Dessa symtom innebär dock inte alltid cancer. Kontakta din läkare om du har någon kombination av dessa besvär dagligen under flera veckors tid.

Diagnos och behandling av äggstockscancer

Utredningen börjar med en fysisk hälsokontroll följt av en gynekologisk undersökning, som kan avslöja förekomsten av en massa. Blodprover såsom blodkemi, CA-125 och blodstatus kan bidra till diagnosen. Läkaren kan även beställa bilddiagnostik, exempelvis datortomografi (CT) och ultraljud. En bäckenlaparoskopi kan genomföras för att ta vävnadsbiopsier och ytterligare utreda symtomen.

Kirurgi är standardbehandlingen, och typen av operation avgörs av cancerns stadium. I tidiga skeden kan operationen vara den enda nödvändiga behandlingen, medan mer framskridna stadier ofta kräver kompletterande kemoterapi.