Effekterna av immobilisering vid en stukad fotled har länge varit omdiskuterade. Medan immobilisering kan underlätta läkningsprocessen i vissa fall, kan den i andra situationer hindra kroppens naturliga läkförmåga genom att begränsa rörligheten – ofta under långa perioder. Personer som lärt sig att immobilisera en stukad fotled direkt efter skadan riskerar att behålla stödet för länge, vilket kan leda till nedsatt rörelseförmåga och i svåra fall till muskelatrofi. Skador som förväntas läka snabbt bör därför inte immobiliseras. I övriga fall är immobilisering en avgörande faktor för en lyckad läkning.
I allmänhet rekommenderas inte att en stukad fotled immobiliseras om vrickningen inte är allvarlig, det vill säga om kollagenfibrerna endast är mikroscopiskt skadade. Vrickningar eller översträckningar av fotleden som endast ger lindrig svullnad, rodnad och obehag klassificeras som grad 1-vrickningar. Sådana vrickningar kan vara något ömma vid beröring, eller så kan de kännas precis som en helt frisk fotled. En viss svullnad kan förekomma, men rörelseomfånget är inte nämnvärt påverkat. Rörlighetsövningar och isometriska övningar, så långt individen tål dem, kan prövas som en del av behandlingen. Gipsning och immobilisering bör dock undvikas.
En grad 2-vrickning ger ett minskat rörelseomfång samt betydligt mer svullnad och ömhet än en grad 1-vrickning, eftersom vissa av de kollagenfibrer som stödjer fotleden har brustit helt. Instabilitet och måttlig funktionsnedsättning är vanligtvis tydliga vid denna typ av skada. Immobilisering bör användas – ett elastiskt tryckbandage räcker oftast, medan rörformade kompressionsbandage bör undvikas. Vid grad 2-skador ger luftfyllda skenor ofta bäst och snabbast läkning. Till skillnad från grad 1-vrickningar kräver denna skada någon form av immobilisering för att säkerställa korrekt läkning och återuppbyggnad av kollagenet.
Instabilitet och svullnad är tydligt påtagliga vid grad 3-vrickningar. En sådan vrickning minskar markant rörelseomfånget i fotleden, även efter att komprimerande förband lagts på, och en total bristning (ruptur) av ett ligament orsakar kraftig smärta och instabilitet. Funktionsnedsättningen vid grad 3-vrickningar betraktas som svår. Denna typ av skada kan kräva gips, men det rekommenderas inte att stoppa in föremål i gipset för att hålla fotleden rak. En SAM-skena – en tunn skena av aluminiumlegering – krävs ofta för att förhindra rörelse i fotleden efter skadan samt för att skydda mot återfall eller ytterligare skador på de mjukdelar som stödjer fotleden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online