1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Symtom på antibiotikakolit: vad du ska hålla utkik efter

Vad är antibiotikakolit?

Antibiotikakolit, även känd som antibiotikaassocierad kolit, är ett tillstånd som drabbar tjocktarmen när balansen mellan tarmens bakterier rubbas av en antibiotikakur. I våra tarmar lever normalt en blandning av så kallade "bra" och "dåliga" bakterier, där de goda bakterierna håller de skadliga i schack. Om mängden nyttiga bakterier minskar kan de skadliga ta överhanden och föröka sig i tjocktarmen. Detta leder till en inflammation i tarmslemhinnan, vilket i sin tur ger upphov till flera besvärliga symtom.

Diarré och störda tarmrörelser

Det vanligaste symtomet vid antibiotikakolit är diarré. När de skadliga bakterierna får fäste i tjocktarmen bildas gifter som gör att tarmslemhinnan blir inflammerad. Normalt sett tas vätska upp ur avföringen under dess färd genom tarmen, vilket ger den en fastare konsistens. Vid inflammation passerar dock avföringen tarmen snabbare än vanligt, så att vätskeupptaget inte hinner ske fullt ut. Resultatet blir lös, vattnig avföring samt ofta ett ökat och akut behov av att gå på toaletten.

Blod och slem i avföringen

Det är också vanligt att man upptäcker blod eller slem i avföringen under en episod av antibiotikakolit. Blod kan vara svårt att se, men typiska tecken är att avföringen ser mörk och beckaktig ut eller innehåller spår av rött. Slem är lättare att upptäcka, eftersom det liknar det slem som kommer från näsan.

Buksmärta och kramp

Många med antibiotikakolit upplever smärta och kramp i buken. Tjocktarmen har en naturlig rytm där musklerna drar ihop sig och slappnar av för att föra avföringen framåt. Vid inflammation störs denna rytm, vilket leder till fler och längre sammandragningar – och därmed smärta och kramp.

Illamående

Hos vissa orsakar den kraftiga tillväxten av skadliga bakterier – eller snarare de gifter de producerar – illamående. Även om problemet sitter i tjocktarmen kan effekterna kännas i hela matsmältningssystemet, vilket kan ge återkommande perioder av illamående.

Feber

Antibiotikakolit kan även ge feber, oftast omkring 38,3 grader Celsius (cirka 101 grader Fahrenheit) eller högre.

Vätskebrist

Eftersom avföringen rör sig snabbare genom tarmen hinner inte kroppen absorbera den vätska som den normalt skulle göra. Vätskan går istället förlorad via tarmrörelserna, vilket hos vissa individer kan leda till uttorkning. Det är därför viktigt att dricka rikligt med vätska och kontakta vården om symtomen blir kraftiga eller långvariga.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online