
Antibiotikakolit, även känd som antibiotikaassocierad kolit, är ett tillstånd som drabbar tjocktarmen när balansen mellan tarmens bakterier rubbas av en antibiotikakur. I våra tarmar lever normalt en blandning av så kallade "bra" och "dåliga" bakterier, där de goda bakterierna håller de skadliga i schack. Om mängden nyttiga bakterier minskar kan de skadliga ta överhanden och föröka sig i tjocktarmen. Detta leder till en inflammation i tarmslemhinnan, vilket i sin tur ger upphov till flera besvärliga symtom.
Det vanligaste symtomet vid antibiotikakolit är diarré. När de skadliga bakterierna får fäste i tjocktarmen bildas gifter som gör att tarmslemhinnan blir inflammerad. Normalt sett tas vätska upp ur avföringen under dess färd genom tarmen, vilket ger den en fastare konsistens. Vid inflammation passerar dock avföringen tarmen snabbare än vanligt, så att vätskeupptaget inte hinner ske fullt ut. Resultatet blir lös, vattnig avföring samt ofta ett ökat och akut behov av att gå på toaletten.
Det är också vanligt att man upptäcker blod eller slem i avföringen under en episod av antibiotikakolit. Blod kan vara svårt att se, men typiska tecken är att avföringen ser mörk och beckaktig ut eller innehåller spår av rött. Slem är lättare att upptäcka, eftersom det liknar det slem som kommer från näsan.
Många med antibiotikakolit upplever smärta och kramp i buken. Tjocktarmen har en naturlig rytm där musklerna drar ihop sig och slappnar av för att föra avföringen framåt. Vid inflammation störs denna rytm, vilket leder till fler och längre sammandragningar – och därmed smärta och kramp.
Hos vissa orsakar den kraftiga tillväxten av skadliga bakterier – eller snarare de gifter de producerar – illamående. Även om problemet sitter i tjocktarmen kan effekterna kännas i hela matsmältningssystemet, vilket kan ge återkommande perioder av illamående.
Antibiotikakolit kan även ge feber, oftast omkring 38,3 grader Celsius (cirka 101 grader Fahrenheit) eller högre.
Eftersom avföringen rör sig snabbare genom tarmen hinner inte kroppen absorbera den vätska som den normalt skulle göra. Vätskan går istället förlorad via tarmrörelserna, vilket hos vissa individer kan leda till uttorkning. Det är därför viktigt att dricka rikligt med vätska och kontakta vården om symtomen blir kraftiga eller långvariga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online