Akillessenan förbinder hälbenet med vadmusklerna och är kroppens största sena. Namnet kommer från den grekiska mytologin: hjälten Akilles var nästan osårbar, men hans enda svaga punkt var hälen. Senan klarar enorma belastningar – upp till cirka 450 kilo (1 000 pund) – men den är samtidigt den sena i kroppen som spricks oftast. Den är dessutom känslig för inflammationer och överbelastningsskador, så kallad tendinit.
Hälen är den första kontaktpunkten mot marken när du går. Varje engelsk mil du går utsätter foten för omkring 60 ton belastning, och för mycket stress på foten eller hälen kan leda till smärta i akillessenan. Känner du smärta är det bästa att vila och minska belastningen på foten. Ofta lägger sig besvären av sig själva, men vissa skador, exempelvis akillestendinit, kan kräva läkarvård – särskilt i svåra fall. Ignorerar du smärtan riskerar du att förvärra befintliga problem.
Hälsmärta har många olika orsaker. En specifik orsak till smärta i akillessenan är retrokalkaneal bursit, en inflammation precis där senan fäster mot hälbenet. Tillståndet kan bero på olämpliga skor som skaver eller trycker mot hälen, eller på alltför frekvent löpning.
Lämnas bursiten obehandlad, eller fortsätter du med de aktiviteter som orsakade den, kan smärtan förvärras över tid. Huden på hälen blir då röd, svullen och förtjockad, och så småningom kan en varm och öm knöl bildas. I svåra fall kan en benutväxt (hälsporre) uppstå, och det kan till och med bli omöjligt att bära vanliga skor.
Tendinit är en annan vanlig orsak till smärta i akillessenan. Tillståndet orsakas ofta av en snabb ökning av löphastighet eller distans, att man börjar träna för intensivt efter en viloperiod, löpning i backar eller i trappor, samt överbelastning av senan genom upprepade rörelser i vadmusklerna.
Akillestendinit ger symtom som skiljer sig från andra orsaker till hälsmärta. Typiska tecken är:
Både kirurgisk och icke-kirurgisk behandling finns för smärta orsakad av tendinit eller retrokalkaneal bursit. Läkaren kan rekommendera total vila, vilket innebär att helt avstå från löpning och andra belastande aktiviteter. Smärtlindring med NSAID-preparat (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel, exempelvis ibuprofen) kan användas. Hälkuddar, inlägg eller andra ortopediska hjälpmedel kan lindra besvären, liksom bandage som begränsar rörelsen – särskilt vid tendinit.
Kirurgi är en sista utväg vid både retrokalkaneal bursit och tendinit. Vid akillestendinit utförs operationen genom att man tar bort den fibrösa vävnad som bildats av friktionen mellan senan och det senfodral som omger den.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online