Mest vanlig mekanism: Inversionsdistorsion
Foten vrids inåt, sträcker/river de laterala (ytterliga) ligamenten — primärt det anteriort talofibulära ligamentet (ATFL), sedan kalkaneofibulärt (CFL), sedan posteriort talofibulärt (PTFL).
Mindre vanliga typer
- Eversionsdistorsion: Foten vrids utåt → mediale (delt) ligament skada.
- Hög (syndesmotisk) ankel distorsion: Tibiofibulära ligament rivna; längre återhämtning.
Gradering av allvarlighetsgrad
| Grad | Patologi | Kliniska drag | Typisk återhämtning |
|---|
| 1 (Lindrig) | Mikroskopisk rivning, ATFL sträckt | Lindrig smärta/svullnad, belastning möjlig | 1–3 veckor |
| 2 (Måttlig) | Partiell ATFL ± CFL rivning | Måttlig smärta/svullnad/blödning, begränsad belastning | 3–6 veckor |
| 3 (Allvarlig) | Total rivning av ATFL, CFL ± PTFL | Allvarlig svullnad/blödning, instabilitet, oförmöga att belasta | 6–12+ veckor; möjlig kirurgi |
Akut hantering (RICE → POLICE)
- Skydd: Bandage/stövlar/krukor vid behov
- Optimal Belastning: Tidig progressiv belastning
- Is: 15–20 min q2–3h (första 48–72h)
- Kompression: Elastiskt bandage (inte för tight)
- Höjning: Över hjärta
Rehabiliteringsfaser
- Akut: Kontrollera svullnad, skydda, mild ROM
- Subakut: Återställa full ROM, styrka (peroneus, vadmuskel), proprioception (balans)
- Funktionell: Sport-specifika drillar, agility, plyometri
- Återgång till sport: Godkänn funktionella tester, bandage/tape för stöd
Förebyggande
- Neuromuskulär träning (balans, hopp, landning)
- Lämpliga skor för aktivitet/underlag
- Ankelbandage/tape för hög-risk sport vid tidigare instabilitet
