Sporogami är beteckningen på den befruktningsprocess där de manliga gameterna (spermier) förenas med de kvinnliga gameterna (äggceller) och tillsammans bildar en diploid zygot, som i sin tur utvecklas till en ny sporofyt. Processen benämns även syngami.
Sporogami äger vanligtvis rum under den sexuella fortplantningsfasen i vissa växters och algers livscykler. Hos växter sker sporogamin efter att hanliga och honliga gametofyter har bildats – strukturer som producerar spermier respektive äggceller. Spermicellerna frisätts från antheridierna, medan äggcellerna bildas inuti arkegonierna. Spermierna simmar genom vatten eller förs vidare av vinden fram till arkegonierna, där de befruktar äggcellerna och därigenom skapar zygoter.
Zygoten genomgår därefter flera mitotiska celldelningar och utvecklas till en flercellig sporofyt, som utgör den könlösa fasen i växtens livscykel. Sporofyten producerar så småningom sporer genom meios. Dessa sporer kan gro och växa till nya gametofyter, varpå livscykeln börjar om igen.
Bland de organismer som genomgår sporogami finns mossor, ormbunkar och nakenfröiga växter. Hos mossor representeras sporofyten av det så kallade sporskaftet (seta), som utvecklas efter befruktningen och bildar sporer i sin topp. Hos ormbunkarna är sporofyten den dominerande fasen i livscykeln och bildar sporer genom meios. Även nakenfröiga växter, som barrträd, har en dominerande sporofytfas, där de sporofytiska strukturerna producerar pollenkorn och fröanläggningar.
Sporogami är avgörande för den sexuella fortplantningen och den genetiska mångfalden hos dessa organismer. När arvsmassan från två olika gameter kombineras blir resultatet avkomma med en unik kombination av egenskaper, vilket stärker artens anpassningsförmåga och överlevnadsmöjligheter över tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online