Knäskador kan vara livsföränderande och kraftigt begränsande i vardagen. Återhämtningen kan variera från några dagar till veckor, månader eller till och med år. Skadans svårighetsgrad avgör hur lång återhämtningstiden blir – och ibland även om en fullständig återhämtning är möjlig.
Den goda nyheten är att rätt behandling, tålamod och en genomtänkt rehabiliteringsplan kan göra stor skillnad. Här går vi igenom vad du behöver och hur du bör agera steg för steg.
R.I.C.E. står för Rest (vila), Ice (is), Compression (kompression) och Elevation (höjdläge) – de fyra grundprinciperna som ska följas direkt efter en skada. Vila hindrar dig från att belasta knäets mest sårbara delar ytterligare. Is minskar den inflammatoriska reaktionen och lindrar smärtan. Kompression med elastiskt bandage eller knästöd ger knäet det stöd som dina egna muskler inte klarar av att ge. Höjdläge förhindrar kraftig svullnad, vilket annars kan förvärra skadan i det drabbade området.
Efter en skada är det alltid bäst att söka vård hos sjukvårdspersonal. Innan du påbörjar någon form av återhämtningsprogram behöver du veta exakt vad du ska rehabilitera. Ju tidigare du får en diagnos, desto större är chansen att kunna planera en effektiv behandling och återhämtning.
Beroende på vad din läkare rekommenderar finns flera olika metoder för att rehabilitera en knäskada. Vid en enkel vrickning eller sträckning räcker R.I.C.E.-metoden oftast för att knäet ska återfå sin normala funktion. Beroende på vrickningens svårighetsgrad kan kryckor eller knästöd behövas i några dagar upp till ett par månader. Återhämtningstiden varierar från person till person beroende på skadans omfattning.
Denna typ av skada är betydligt svårare att läka. Menisken är en broskbit som ligger mellan lårbenet och underbensbenet. Brosket är avaskulärt, vilket innebär att det saknar – eller har mycket litet – blodflöde. Eftersom blodflöde är nödvändigt för att kroppen ska kunna läka sig själv läker meniskskador sällan av sig själva. Kirurgiskt ingrepp kan bli nödvändigt om knät låser sig, fastnar eller om smärta kvarstår efter en till två månader, eller om smärta och inflammation ökar över tid. Kryckor är oftast nödvändiga och hjälper dig att hålla knät i vila medan det läker.
Flera ben ingår i knäledens område: patella (knäskålen), femur (lårbenet) samt tibia och fibula (underbensbenen). Frakturer på dessa ben läker vanligtvis med tid och R.I.C.E.-behandling, men vid allvarliga frakturer kan kirurgiskt ingrepp krävas.
Detta är de ledband som håller knäet på plats. De är tjocka band som förbinder ben med ben och hindrar knäledens ben från att glida för långt framåt, bakåt eller åt sidorna. Vid en partiell ruptur finns det möjlighet till läkning, men om ett ledband helt avslitits krävs nästan alltid en operation. Knästöd och kryckor kan lindra smärta, obehag och ledinstabilitet, och därefter påbörjas ett styrketräningsprogram – alltid efter godkännande av din läkare.
När den akuta fasen är över och du inte längre riskerar att skada området på nytt behövs styrketräning. Med ett lätt rehabiliteringsprogram bygger du upp styrkan och ökar stabiliteten i den drabbade leden gradvis. Träningen är avgörande för att återfå det mesta – om inte hela – av knäets tidigare funktion. Diskutera alltid dina rehabiliteringsalternativ med din läkare, fysioterapeut eller personlige tränare som har erfarenhet av just din typ av skada.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online